Alla program ska inte ge behörighet till högskolan. Alla elever måste läsa bland annat svenska, engelska och samhällskunskap – men inte lika mycket. Det är de nya saker i gymnasieutredningen som får mest kritik.
I förra veckan kom utredningen för nya gymnasieskolan. Rossana Dinamarca, skolpolitisk talesperson för vänsterpartiet, kritiserar delar av förslaget.
– Man låser tidigt fast barn i sina val, säger hon om det nya förslaget. Det förutsätts att man ska ha klart för sig vad man vill göra av sitt liv redan när man är 15 år.
Alla elever ska läsa åtta gemensamma ämnen bland annat svenska, engelska och samhällskunskap. Men Dinamarca påpekar att förslaget inte preciserar hur mycket.
– Det här är ett sätt att låtsas att det blir lika för alla, säger Rossana Dinamarca.
Inte behörighet
– Regeringen säger att de vill uppvärdera yrkesutbildningarna och uttrycker det som att det är fint att jobba med händerna. Men idag ställs höga krav på teoretiska kunskaper överallt på arbetsmarknaden, inte minst i svenska och engelska, säger Dinamarca.
Tidigare gav alla program grundläggande behörighet till högskolan. Så blir det inte om utredningens förslag går igenom.
– Menar regeringen allvar med att höja kunskapsambitionerna för alla gymnasieeleverna, är det oacceptabelt att alla program inte ger alla elever högskolebehörighet, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz. Det krävs en hög kunskapsnivå för att klara sig i samhället och svara upp mot arbetsmarknadens krav.
– I utredningens förslag har eleven rätt att välja till kurser som ger behörighet att söka till högskolan, vilket i och för sig är positivt. Risken är dock stor att eleverna gör negativa taktikval, alltså gör val som ligger under deras egentliga kapacitet och därmed inte ser högskolestudier som ett realistiskt alternativ, säger Eva-Lis Preisz.
– Om det ska se ut såsom utredningen föreslår, säger vänsterpartiets Rossana Dinamarca, ställer det höga krav på yrkes- och studievägledning på grundskolan. Och den är knappt befintlig idag!
Sveriges elevråd, Svea, är inne på samma linje och framhåller att studie- och yrkesvägledarnas insats på skolorna idag är undermålig. Även Svea kritiserar uppdelningen mellan yrkesförberedande och teoretiska program och menar att det leder till att elever som är 16 år tar ett beslut som inte ger behörighet eller rätten att förändra sig under livet. Svea har farhågor kring utredningens förslag att ställa högre krav på eleverna att nå fler godkända betyg i grundskolan. Om detta skall vara möjligt måste ökade resurser ges samt att uppföljningen och dialogen om kunskapsmålen med eleverna öka, menar Svea.
I övrigt är Svea främst positivt till gymnasieutredningens förslag.
– Att man kan välja ett gymnasieprogram utefter sitt intresse är bra. Att utredaren lagt förslag på flertal sätt att individualisera gymnasieskolan var från oss ett krav och vi är glada att detta har tillgodosetts, säger Sveas förbundsordförande Josephine Bladh.
Inte teoretiska krav
Lärarnas riksförbund understryker att de elever som är ”praktiskt begåvade” inte skall hindras från att klara gymnasieskolan för att de teoretiska kraven sätter hinder för detta. Till skillnad från vänsterpartiet, Lärarförbundet och Sveriges elevråd, är LR positivt till dessa delar i utredningens förslag.
– Det är mycket bra att man lyfter att så många elever som möjligt ska nå fördjupade kunskaper och kunna gå vidare till fortsatt utbildning eller till ett konkret yrke. Det är det som vi ser att denna gymnasiereform kan åstadkomma, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksföbund.
