Regeringens nedlagda utredning om ”social dumpning” skapar oro bland kommunpolitiker. Tack vare en JO-anmälan mot Sundbybergs kommun kan Flamman nu ge en unik inblick i hur en familj med stora problem i stället för stöd fick hjälp att flytta.
Det var 2019 som socialtjänsten i Sundbyberg för första gången fick höra talas om familjen. Dokument som Flamman har tagit del av hänvisar till en lång rad orosanmälningar under åren som följer. Polis, privatpersoner, skola och socialjour har alla varnat socialtjänsten. På tre år visar åtminstone fyra utredningar att det med stor sannolikhet förekommer våld i hemmet.
Mamman och pappan slår varandra. Enligt Sundbybergs socialtjänst, som gör utredningarna, är det våld de använder potentiellt dödligt. Pappan i familjen har dessutom vanföreställningar och stoppas av polisen med narkotika på sig.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
De yngsta av familjens fyra barn går knappt i skola eller förskola: frånvaron är över 80 procent.
Vid ett tillfälle berättar ett av barnen i skolan att pappan har slagit och bitit henne ”över hela kroppen”. Förskolepersonal dokumenterar skadorna, och i en utredning konstaterar socialtjänsten i Sundbyberg att det är troligt att barnen utsätts för både psykiskt och fysiskt våld.
”Det är allvarliga uppgifter om våld under många år utan att någon förändring har skett”, skriver socialtjänsten i Sundbyberg i en utredning från 2022.
Det skulle kunna vara skäl att placera barnen i ett annat boende enligt lagen om vård av unga, LVU.
Men några tvingande insatser sätts inte in. På Sundbybergs kommun utreder man inte ens om det skulle behövas. I stället ordnar kommunens så kallade sociala boendeteam en ny lägenhet till familjen, i en kommun över 20 mil bort.
Det är ett solklart fall av så kallad social dumpning, menar politiker i Söderhamn, där familjen hamnar.
– Ja, det är det absolut, säger Anders Ramsberg, kristdemokrat, till Flamman.
– Det tog inte våra tjänstepersoner lång tid att se att här måste insatser sättas in. Det hade den andra kommunen också sett om de hade tittat, men de har inte gjort det.
I stället valde de att skicka bort problemet, menar du?
– Ja, det tycker jag faktiskt att man kan säga. Och det är inte den första familjen som drabbas heller.
Men fallet med familjen i Sundbyberg är unikt på åtminstone ett sätt. I vanliga fall omfattas socialtjänstens utredningar av mycket stark sekretess, vilket gör det svårt att granska vilka utredningar som gjorts – eller inte gjorts. Men eftersom Söderhamns kommun valde att JO-anmäla Sundbyberg, har Flamman kunnat ta del av delar av socialtjänstens bedömningar i fallet.
Det ger en ovanlig inblick i den typ av familjesituationer som det kan handla om när politiker pratar om social dumpning.
I december 2022 avslutar JO fallet utan åtgärd.
”Jag har tagit del av nämndens klagomål och kommit fram till att de inte ger tillräcklig anledning till någon åtgärd eller något uttalande från min sida”, skriver JO Thomas Norling i beslutet.
2021 överlämnade landets länsstyrelser en gemensam utredning av fenomenet ”aktiv medverkan”, alltså det som kallas social dumpning.
Länsstyrelserna slog fast att problemen är utbredda, allvarliga och framförallt innebär att människor flyttas från rikare stadskommuner till fattigare landsbygdskommuner, där tillgången på bostäder ofta är större.
I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en statlig utredning som skulle ta fram förslag på hur man kunde motverka att kommuner får medborgare att flytta i stället för att erbjuda adekvat hjälp.
Det tog inte våra tjänstepersoner lång tid att se att här måste insatser sättas in. Det hade den andra kommunen också sett om de hade tittat, men de har inte gjort det.
När Erik Slottner, nuvarande civilminister, fick frågor om social dumpning i Dagens Arena svarade han så sent som i november med att hänvisa till den pågående utredningen.
Men den 23 december förra året lades utredningen ned.
Anders Ramsberg säger att han är ”jättebesviken”, och att han har bjudit in partikollegan Erik Slottner till Söderhamn för att diskutera möjliga lösningar.
– Jag företräder medborgarna i Söderhamn. Vi ska vara ett solidariskt samhälle som tänker på våra svagaste. Och det är ofta de mest utsatta som det här drabbar, säger han.
Oppositionskollegan Fredrik Öhlander (C) är också kritisk.
– Det faktum att man från regeringens håll lade ned den här utredningen om social dumpning som skulle varit klar i juni är minst sagt olämpligt, säger han till Flamman.
– Det riskerar verkligen att skapa a- och b-kommuner.
Ida Karkiainen är socialdemokratisk riksdagsledamot och var civilminister i den föregående regeringen. Det var hon som beställde utredningen om social dumpning.
– Jag tycker att det är dåligt, det är så många kommuner som vittnar om det här som ett problem, och har sett den här systematiken användas av rika storstadskommuner som vill dumpa sina medborgare som har ekonomiska svårigheter på fattigare kommuner, säger hon till Flamman.
– Att man har lagt ned utredningen visar ju i praktiken att man inte är intresserade av att gå vidare med lagstiftning i frågan.
Är det inte bra att de här utsatta människorna ändå får någonstans att bo?
– Det är klart att det är viktigt att få någonstans att bo. Men samtidigt ska man komma ihåg att det här är vad de här rika kommunerna gör. Man väljer att inte bygga billiga bostäder så att man får en systematisk bostadsbrist. Det är också så att man har byggt bara för ett visst klasskikt, och vill att kommunen bara ska innehålla sådana människor.
Socialminister Erik Slottner (KD) vill inte låta sig intervjuas av Flamman om social dumpning och den nedlagda utredningen, men svarar via sin pressekreterare på frågor via mejl.
– Anledningen till att utredningen lades ned var för att regeringen nu gjorde en översyn och genomgång av samtliga pågående utredningar. Vid en prioritering bland dessa beslutade regeringen att avsluta utredningen om att motverka social dumpning. Dock kommer vi att fortsätta följa frågan noga.
Flera kommunpolitiker som jag har talat med, däribland inom ditt eget parti, har uttryckt en oro för att fattiga kommuner ska bli ett slags ”b-kommuner”, där rikare kommuner lämpar av besvärliga invånare. Hur ska regeringen se till att det inte blir så?
– Självklart ska det inte finnas ”a- och b-kommuner” och jag kan förstå oron när grupper av socialt utsatta personer flyttar till kommunen då detta belastar ekonomin hårt. Ofta handlar det om nyanlända som flyttar efter att etableringstiden på två år har löpt ut, men det kan också handla placeringar inom socialtjänstens områden. Regeringen kommer att återkomma om hur vi avser hantera denna fråga, men vill påpeka att den pågående utredningen om skatteutjämningssystemet har i uppdrag att analysera om systemet i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer.
