Under fredsprocessen intog vänsterpartiet Batasuna, oftast betecknat som ETA:s politiska gren, en viktig medlarroll. Partiet förbjöds visserligen år 2003 i Spanien, men dess verksamhet i den spanska delen av Baskien tolererades i stort av myndigheterna. Det fördes till och med samtal mellan ledningen för det illegala partiet och det spanska regeringspartiet PSOE. Batasuna hoppades sålunda på att kunna verka legalt igen i Spanien och lade fram en ambitiös fredsplan som byggde på erfarenheterna från Nordirland. När de vallistor som Batasuna hade ställt upp till de baskiska regionala och kommunala valen i maj i år förbjöds var missnöjet bland den baskiska vänstern stort. Trots detta manade partiet ETA att inte bryta vapenvilan.

Flamman har träffat Jonan Lekue, ansvarig för Batasunas kontakter i Europa.

Hur ser situationen i Baskien ut i dag, drygt en månad efter att ETA sagt upp vapenvilan?
– Läget är givetvis spänt. Samma dag som vapenvilan sades upp greps Arnaldo Otegi, Batasunas ordförande. Han sitter fortfarande inne. Dessutom har under de senaste veckorna många av våra aktivister gripits, i Spanien men också i Mexiko, Frankrike och Kanada. De flesta hävdas vara ETA-medlemmar.

Vad säger Batasuna om att ETA väljer att gripa till vapnen igen?
– Det är ETA:s avgörande, inte vårt. Men vi har sett att vare sig den spanska eller den baskiska regeringen har tagit några seriösa åtgärder för att lösa konflikten. Det har vi svårt att förstå eftersom regeringen i Madrid till och med gick så långt som att förhandla direkt med terrorstämplade ETA.

Men statsministern Zapatero var ju den som drev igenom beslutet att regeringen skulle förhandla med ETA och satsa på en fredlig lösning?
– Jo, men hans enda intresse var att stoppa ETA:s väpnade kamp. Han gjorde aldrig några eftergifter, trots att erfarenheterna från andra konflikter, till exempel i Nordirland eller Sydafrika, visar att man inte kan lösa en sådan konflikt utan att alla konfliktparter gör eftergifter.

Vad säger den spanska vänstern?
– Den spanska vänsterns grundläggande problem är helt enkelt att de inte vill se att det fortfarande finns strukturer inom det spanska samhället som har bevarat sin kontinuitet sedan Francotiden. Hit hör militären, den statliga polisen guardia civil och även rättsväsendet. De har sålunda aldrig utvecklat något eget, kritiskt perspektiv på den här frågan. Kommunisterna och Förenade vänstern (IU) har i princip alltid stött respektive regerings hantering av konflikten.

Vad händer nu?
– En stor majoritet i Baskien vill ha en folkomröstning om Baskiens framtid och ett slut på den våldsamma konflikten. Det finns alltså egentligen alla förutsättningar för en fredsdialog, ingen sida önskar en fortsättning på våldet. Men för att lösa konflikten måste alla konfliktparter bli delaktiga i fredssamtalen.

Men vilket inflytande har Batasuna? Ordföranden är gripen, partiet tvingas alltmer under jorden…
– De senaste valen i Baskien har visat att vi och vänsterrörelsen för ett oberoende Baskien har fortsatt stort förtroende. Räknar man de röster som det legala partiet ANV fått och de ogiltigt förklarade rösterna på våra förbjudna listor, så har vi fått omkring 15 procent av rösterna. Detta trots kriminaliseringen av vår rörelse.

Men vem stödjer era krav på att bli delaktiga i fredsdialogen? Vilka allierade har ni utanför Baskien?
– Eftersom vi är ett socialistiskt parti har vi givetvis i första hand bra kontakter till vänstern i och utanför Europa. Det finns till exempel de tolv EU-parlamentariker som har bildat en vänskapsgrupp i EU-parlamentet. Där finns bland andra svenske vänsterpartisten Jens Holm, samt andra ledamöter från parlamentets vänstergrupp GUE/NGL. Särskilt bra är våra kontakter med den latinamerikanska vänstern, speciellt i Venezuela och Bolivia, även på Kuba.