Det kan se ut som om journalister är mer än lovligt dumma. Journalister inom “mainstream-media” alltså.

“Mainstream-media”, det är det vi på Flamman kallar de flesta tidningar med större upplaga än vi. Och all radio och tv som inte går under beteckningen “när-” eller “öppen-“.

Men det är de såklart inte. Dumma, alltså. De vet nog väl vilka källor som är tendentiösa eller rättare sagt, att alla är tendentiösa och att man måste anstränga sig för att ge en balanserad bild.

Kanske är de bara lata. Det är därför tv nöjer sig med inslag direkt från CNN. Det är därför de nöjer sig med att intervjua “experter” i stället för två debattörer med motstridiga åsikter.

P1 morgon uppmärksammade arbetsmarknadsminister Hans Karlssons utspel om övergångsregler i EU. En professor vid Handelshögskolan i Stockholm fick breda ut sig med “expertutlåtanden” om EU och dess rörlighet.

Att Handelshögskolan är ett närmast reaktionärt fäste, medfinansierad av Wallenberg och odlande borgerliga teorier, är nog ‹ trots att journalister inte alls är dumma ‹ något som gått “mainstreammedia” förbi. Men att ämnet är kontroversiellt borde väl ha framstått tämligen klart för de flesta?
När det gäller till exempel teknikaliteter om koldioxidutsläpp behövs vissa experter. Men redan vid frågan om kärnkraft och miljö i övrigt är det självklart att olika åsikter är just åsikter, präglade av intressen och finansiärer.
Kanske är journalister varken dumma eller lata, kanske är det ännu värre: De vill sprida en högst vinklad bild. Det är i alla fall intrycket jag får vid varje läsning av Stockholmsdraken Dagens Nyheter. På senare år har DN påtagligt låtit ledarsidan kasta sin mörkblå skugga över hela tidningen med undantag för vissa delar av kulturen. Och även där härjar som bekant Maciej Zaremba ganska fritt. Hur DN ställde sin Temo-fråga om inställningen till anfallet på Irak framstår klart i denna Flamman (sid. 7) Flamman är även ett föredöme i andra avseenden: kommentarer kallar vi “kommentar” och inte till exempel “analys”. Vi undviker omsorgsfullt ordet “fakta” och presenterar bakgrundsmaterial som just “bakgrund”.

Nu hoppas jag, troligen förgäves, att journalister på andra håll kastar ut “experterna” och låter debattörer med tydlig presentation stå för tyckandet.