Nyheter/Utrikes 03 juni, 2022

Bitcoinbrorsan styr El Salvador: ”På väg mot en skuldkris”

Nayib Bukele har gjort Bitcoin till lagligt betalningsmedel och vill starta en kryptogruva på en vulkan. Nu riskerar han att krascha hela ekonomin.

El Salvadors 39-årige president Nayib Bukele släppte förra sommaren en bomb i en timmeslång ”hangout” på sociala medier med tusentals amerikanska Bitcoin-entusiaster, samtidigt som hans lagförslag att göra Bitcoin till lagligt betalningsmedel debatterades i parlamentet.

”Varje restaurang, varje hårfrisör, varje bank – allt kan betalas i amerikanska dollar eller Bitcoin och ingen kan vägra betalning”.

Sedan den enigmatiske japanske entreprenören Satoshi Nakamoto lanserade Bitcoin i januari 2009 har en lång rad liknande digitala valutor med mer eller mindre bisarra namn uppstått: Ethereum, Dogecoin, Polkadot, Apecoin och så vidare. De flesta är inte värda mer än en amerikansk dollar, varför de ofta avfärdas av kritiker som ”shitcoins”.

Men den ursprungliga kryptovalutan, Bitcoin, var fram till nyligen en ekonomisk framgångssaga. I höstas var marknadspriset på ett ”mynt” nästan 68 000 dollar. Denna raketartade utveckling har fått många övertygade anhängare – på internetslang ofta kallade ”crypto bros” – att utveckla en nästan religiös tro på kryptovalutors revolutionerande potential. En av dem är Nayib Bukele. Likt de flesta andra ”kryptobrorsor” är han ung, född 1981, och klär sig ledigt i jackor, keps och ett välansat skägg. Men till skillnad från de andra styr han också ett land.

I februari 2019 vann den då 37-årige Bukele oväntat presidentvalet i sitt hemland El Salvador. Redan i första valomgången fick hans nystartade parti GANA över 53 procent av rösterna, vilket gjorde en andra valomgång överflödig, och Bukele blev den första presidenten som inte kom från ett av de två traditionella partierna som styrt El Salvador sedan slutet på inbördeskriget 1992.

Nayib Bukele är en typisk modern populist. Hans vallöften gick ut på att en gång för alla göra slut på korruptionen och gängvåldet. Och hans starka politiska mandat och höga popularitetssiffror har gjort det möjligt för honom att ta till auktoritära medel för att nå sina mål.

När hans förslag att landet skulle ta ett lån för att kunna förse polisen med bättre utrustning och resurser mötte motstånd i parlamentet i februari 2020 lät han till exempel tungt beväpnade poliser storma parlamentet för skrämma oppositionsledamöterna. Efter en rad uppmärksammade gängmord i april skickade Bukele in polis och militärer i flera fattigare områden i huvudstaden San Salvador för att på måfå gripa misstänkta personer. Över 10 000 personer greps och fängslades, inklusive kvinnor och barn. Trots att inga bevis finns i många fall har Bukele sagt att inga av de fängslade kommer att släppas. På Twitter kallade han sig förra sommaren för ”världens coolaste diktator”.

Som många statsmän i hans ålder delar Bukele också en fascination för modern teknologi. Han tillbringar en stor del av sin vakna tid på sociala medier. Under ett tal tog han en selfie och sade att ett inlägg på Instagram får större genomslag än ett politiskt tal. Denna moderna stil har gett honom Latinamerikas högsta popularitetssiffror: över 85 procent.

Likt Frankrikes Emmanuel Macron, som bara är några år äldre, tror Bukele att den fjärde industriella revolutionen kommer att leda till en decentraliserad, digital tjänsteekonomi som ger välstånd åt alla, vilket inte minst märks i hans tro på kryptovalutor.

Det var vid den årliga Bitcoin-konferensen förra sommaren som Bukele oväntat meddelade att han skulle lägga fram ett förslag på att göra kyptovalutan till betalningsmedel i sitt land. Bara en vecka senare hade parlamentet röstat för förslaget. Alla salvadoraner gavs en digital plånbok med Bitcoin motsvarande 30 dollar. Bukele meddelade att ingen salvadoran kommer att tvingas använda Bitcoin och att den amerikanska dollarn kommer att fortsätta gälla som huvudvaluta. Men alla som ville skulle hädanefter kunna betala i valutan och ingen näringsidkare ska kunna vägra att ta emot betalningar i Bitcoin.

Regeringens främsta argument är att det underlättar för den stora andel salvadoraner som lever av remitteringar – pengar som skickas från släktingar i utlandet. I El Salvador står utlandsremitteringar för omkring 24 procent av BNP. För de familjer som lever av sådana inkomster är det en stor fördel att slippa använda sig av växlingskontor som tar ut avgifter.
Omkring 70 procent av salvadoranerna saknar dessutom bankkonton. Med en Bitcoinplånbok på mobiltelefonen har människor som aldrig ägt ett bankkort plötsligt gjorts delaktiga i den lokala ekonomin på ett mer effektivt sätt än de var tidigare.

Eftersom valutan är digital och använder sig av så kallad blockchain-teknologi, där alla transaktioner går att följa, hävdar förespråkarna också att Bitcoin gör det enklare att spåra kriminell aktivitet.

Regeringens förhoppning är också att reformen kommer att öka de utländska investeringarna i landet samt göra det till ett turistparadis för Bitcoin-entusiaster.

Det sistnämnda tycks redan vara fallet, i alla fall i kuststaden El Zote, även kallad ”Bitcoin beach”, som i snart ett år enbart har använt Bitcoin som betalningsmedel och som blivit ett populärt resmål för kryptobrorsor från utlandet.

Alla är dock inte lika övertygade som Bukele och hans kolleger om fördelarna.

Stefan Eich är docent i statsvetenskap vid Georgetown-universitetet i Washington DC i USA och aktuell med boken The currency of politics, om pengars politiska historia. Han menar att den salvadoranska regeringen i själva verket tagit på sig en andra monetär tvångströja i och med Bitcoin.

– El Salvador befinner sig i den speciella positionen att det redan saknade kontroll över sin valuta innan de gjorde Bitcoin till lagligt betalningsmedel. Det är ett ”dollariserat” land, eftersom den amerikanska dollarn fungerar som landets valuta sedan 2001. Så El Salvador har inte bytt ut sin egen suveräna valuta mot Bitcoin utan i stället tagit på sig ytterligare ett par bojor. De har nu två lagliga betalningsmedel, varav inget befinner sig i deras kontroll, säger han till Flamman.

El Salvadors centralbank har i princip ingen kontroll över någon av de två valutor som numera används i landet. Den ena är helt beroende av USA:s ekonomiska utveckling och penningpolitik. Den andra är visserligen inte beroende av någon främmande makt, men dess öde är styrt av krafter som är minst lika oberäkneliga – nämligen börsen.

Till skillnad från mer stabila kryptovalutor, såsom Tether som motsvarar en dollar, är Bitcoins värde helt flytande. Precis som för en aktie är det fluktuationerna på börsen som avgör värdet på en Bitcoin. Detta innebär inte bara att det är ett riskabelt alternativ som betalningsmedel – enligt Stefan Eich gör det att det inte ens kan anses vara en valuta.

– Kryptovalutor är, trots deras namn, för det mesta inte valutor, eller pengar. Bitcoin fungerar uselt som pengar. Dess värde stiger och sjunker, det finns inget stabilt med det. Tvärtom, det är ett medvetet deflationärt betalningsmedel, säger han och fortsätter:

– Snarare än pengar bör de flesta krypto­valutor förstås som spekulativa tillgångar.

Denna svaghet har redan fått konsekvenser för El Salvador. Bitcoin genomgår just nu, tillsammans med de flesta andra kryptovalutor, sin största kris hittills. Bara det senaste året har värdet fluktuerat våldsamt, från 58 000 dollar i maj förra året till 29 000 två månader senare, bara för att stiga till rekordhöga 67 500 i november för att åter sjunka till drygt 28 500 dollar i skrivande stund. Värdet kan svänga med tusentals dollar på bara en dag.

När värdet dök efter toppen i höstas beräknas El Salvador ha förlorat över 22 miljoner dollar enligt kreditvärderingsinstitutet Moody’s. Sedan den gjordes till lagligt betalningsmedel har valutan förlorat mer än en fjärdedel av sitt värde.

Strax efter att Bitcoin gjordes till lagligt betalningsmedel sänkte kreditvärderingsinstitut också statusen på El Salvadors stats­obligationer till skräpstatus. Enligt Stefan Eich kan ett fortsatt sjunkande värde på Bitcoin göra det svårt för landet att betala av sina utlandsskulder.

– Ett fortsatt värdetapp för Bitcoin kommer troligen att innebära att kostnaderna för att betala landets dollarskulder kommer öka. I värsta fall kan det föra in landet i en statsskuldskris.

Bukele har avfärdat oron för att denna volatilitet skulle kunna påverka vanliga salvadoraners ekonomi. Regeringen planerar att införa mekanismer som gör det enkelt för småföretagare och privatpersoner att snabbt omvandla sina Bitcoins till dollar för att undvika att värdet på de intjänade mynten snabbt sjunker om valutan skulle drabbas av ett plötsligt ras.

Dessa fluktuationer förklarar den aggressiva marknadsföringen som görs av kryptovalutor, inte minst Bitcoin. Investerare talar ofta om valutan på samma sätt som Jehovas vittnen talar om Jesus. Men det är inte nödvändigtvis för att de tror att teknologin kommer att frälsa världen (även om många av dem uppriktigt tycks göra det). Det är främst för att de behöver locka nya investerare så att värdet på deras tillgångar kan fortsätta stiga.

Denna spekulativa dynamik märks inte minst på sociala medier, där Bitcoin-entusiaster uttrycker sig i extatiska ordalag när de investerat i nya mynt. ”Vi är på väg mot månen!” följt av en raket-emoji är ett vanligt uttryck. Eller som Bukele twittrar varje gång hans land investerat i nya mynt: ”El Salvador just bought the dip”. Den upphetsade stämningen är enligt många kritiker ett tecken på att valutan, liksom alla kryptovalutor, är en bubbla.

Av denna anledning har flera tunga institutioner riktat hård kritik mot den salvadoranska regeringen, som de menar beter sig ekonomiskt oansvarigt. Internationella valutafonden IMF har sagt att det kan bli svårt för El Salvador (som ironiskt nog betyder ”frälsaren” på spanska) att få ett lån från fonden på grund av riskerna som Bitcoin medför och har uppmanat regeringen att sluta använda den som lagligt betalningsmedel. Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde har i förtäckta ordalag, utan att uttryckligen nämna El Salvador, varnat för det hot som kryptovalutor kan utgöra mot stabila valutor om de omfamnas av stater. Amerikanska kongressledamöter har uttryckt oro för att El Salvadors användning av valutan kan hota USA:s finansiella system och har till och med gått så långt som att införa sanktioner mot tjänstemän i Bukeles närhet som misstänks ha betalat mutor till gängmedlemmar.

Bukele svarade på kritiken på sitt vanliga sätt – med en tweet:

”OK boomers… Ni har 0 jurisdiktion över ett suveränt och självständigt land. Vi är inte er koloni. Håll er utanför våra interna angelägenheter.”

Den utbredda skepsisen mot Bukeles politik i omvärlden har gjort regeringen misstänksamt inställd till media. Flera internationella mediebolag har haft svårt att få presidenten eller andra regeringsföreträdare att ställa upp på intervju. När Flamman bokade intervju med El Salvadors svenskspråkige ambassadör till Belgien, var svaret först försiktigt positivt. Men när klartecken skulle sökas hos regeringen i El Salvador blev svaret nej.

Hittills går det heller inte att tala om en framgångssaga för Bukeles projekt. Knappt ett år efter att den infördes känner bara 68 procent av befolkningen ens till att Bitcoin-plånboken Chivo existerar och majoriteten av dem växlade direkt in sina mot dollar. I dag säger sig bara 20 procent använda Bitcoin.

Enligt Stefan Eich bär kryptovalutor på ett falskt löfte om frigörelse. Precis som nyliberala ekonomer som Friedrich Hayek på 70- och 80-talen drömde om en värld utan nationella valutor och centralbanker, där privata banker kunde ge ut egna valutor som konkurrerar med varandra, drivs kryptovaluta-förespråkarna av idén att en extern, disciplinerande faktor – i deras fall den algoritm som ligger till grund för valutan – kan försvaga det starka bandet som finns mellan pengar och politiken.

– Båda delar en djup skepsis mot demokratisk politik. Men skillnaden är att Hayek ville att pengar skulle avnationaliseras och göras till föremål för privat konkurrens. Krypto-entusiasternas ideologi är i stället en produkt av finanskrisen 2008, som underminerande bankernas heroiska roll och gjorde det uppenbart att bankerna själva i slutändan är beroende av stater som kan rädda dem för att skydda ekonomin. I krypto-ideologin har algoritmen tagit konkurrensens roll, säger Stefan Eich och fortsätter:

– I båda fallen förnekas idén att pengar kan vara ett politiskt instrument för demokratiska ändamål, ett verktyg som vi kan använda för att styra oss själva. Ur krypto-perspektivet skulle det innebära ett farligt överskott av demokratisk emancipation.

Kritiken har dock inte hindrat Bukele och hans regering från att driva vidare sitt projekt. I pipelinen finns planer på att anlägga en ”Bitcoin-stad” som ska producera Bitcoins med hjälp av den naturliga energin som genereras av en aktiv vulkan. Ett av syftena är att komma runt kryptovalutornas miljöproblem.

Valutorna kräver nämligen enorma mängder energi för att datorer ska kunna ta fram den algoritm som ligger till grund för varje mynt. 2020 beräknades Bitcoin använda lika många terawattimmar som hela Norge. Bara i USA ledde Bitcoin-framställningen till 40 miljarder ton fossila utsläpp det året.

Denna ineffektiva metod är medveten, eftersom den begränsar antalet mynt som kan produceras, vilket bidrar till att de inte förlorar sitt värde i inflation, menar Stefan Eich.

– Det är medvetet ineffektivt, vilket innebär enorma kostnader för miljön i och med det stora fotavtrycket i energi. Och denna medvetna ineffektivitet begränsar i sin tur antalet transaktioner som kan göras i Bitcoin till sju i sekunden för tillfället. Det räcker inte för riktiga pengar.

Regeringen planerar också att införa statliga Bitcoin-obligationer – så kallade ”volcano bonds”. Den har lånat en miljard dollar för olika infrastrukturprojekt, av vilka man har lovat att återinvestera hälften i Bitcoin.

– Så landet använder i praktiken offentlig belåning för att upprätta en Bitcoin-fond. Denna nivå av spekulativt risktagande är inte bara bisarr utan chockerande för ett fattigt land med en BNP per capita på mindre än 4 000 dollar om året. El Salvador behöver investera i infrastruktur och utbildning, inte i en spekulativ kryptofond som bara är rent spel, säger Stefan Eich, och fortsätter:

– El Salvador har gått med allvarliga förluster i sina kryptotillgångar. De har minst 100 miljoner dollar i Bitcoin och dess värde har fallit med över 40 procent sedan de började köpa dem. Dessutom har de tvingats skjuta upp vulkan-obligationerna eftersom inga investerare var intresserade av dem. Så landet är helt klart på väg mot en skuldkris.

Om man får tro Bitcoin-entusiaster som Nayib Bukele – som så sent som i början av maj trots prisraset investerade i 50 nya Bitcoin-mynt – kan detta dock bara gå en väg: Till månen.

Inrikes 10 mars, 2026

Arbetare och medelklass lever i olika världar

Advokaterna Jonas Bergström och Christina Kokko är glada över byrån Vinges framgångar inom M&A-affärer. Foto: Joey Abrait/DI/TT.

Lovisa Broström menar att medelklassen mobbats bort från vänstern. Men det är arbetarklassen som lämnat vänstern – och de kan lockas tillbaka, menar Johan Alfonsson.

I sin kritik mot min bok Vad hände med arbetarklassen? (Flamman #9, 2026) lyfter Lovisa Broström en viktig fråga: hur kan vänstern vinna?

Hon förespråkar en löntagarallians och menar, om jag läser henne rätt, att en sådan hindrats av att medelklassen smutskastas. I stället borde vänstern understryka likheter inom löntagargruppen och rikta blicken mot den verkliga fienden: kapitalägarna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 10 mars, 2026

Glädjen är inte till för att dödas, vänstern

Människor sitter i vårsolen på en uteservering på Strandvägen i vårväder med sol och plusgrader. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Vi har tappat kontrollen över välfärden, men fortsatt hålla privatlivet under strikt kontroll. Det är dags att göra precis tvärtom – ordning i vård och skola, och full frihet för mänsklig glädje.

Berättelsen om den stora tråkiga staten som förbjuder folk att dansa, skratta, supa, klubba och knulla är väl förankrad. Högern har jobbat hårt med bildsättningen.

Näringslivets tankesmedja Timbro har släppt rapport efter rapport om hur roliga städerna skulle bli om allt bara såldes ut och avreglerades. Liberala ledarsidor har i åratal skrivit om de glädjedödande Socialdemokraterna – senast om kontrollen över färger på folks husfasader.

Och tyvärr har de inte helt fel.

Men den svenska vänstern har blivit stark där den borde vara försiktig – och försiktig där den borde vara stark.

Det finns goda ideologiska skäl för en stark stat. Men den svenska vänstern har blivit stark där den borde vara försiktig – och försiktig där den borde vara stark. Staten har försvagats som investerare, som garant för välfärden, som motor i samhällsbygget. Marknaden har släppts in i skolan, vården och socialförsäkringarna.

Samtidigt kontrollen över individen blivit kvar. Man har försvarat dansförbud, rökförbud och matkrav på restauranger. Man har till och med velat lagstifta mot strypsex.

Det finns säkert argument för både det ena och det andra. Men det är ironiskt att höra socialdemokratin varna för hur farligt det är med en cigg på uteserveringen samtidigt som marknaden släppts in i välfärden, infrastrukturen och socialförsäkringssystemet.

Socialdemokratin har släppt kontrollen där den uppenbarligen behövts och i stället alienerat människor genom att reglera deras privatliv.

När vänstern uppfattas som den kraft som vill förbjuda, begränsa och moralisera, samtidigt som högern klär sig i frihetens språk, då förloras initiativet på ett område som egentligen borde fördelas rättvist: rätten till livets goda.

De som har pengar behöver nämligen ingen hjälp från politiken. Saknar de festen kan de flyga till Ibiza. Saknar de kulturen kan de promenera genom art deco-kvarteren i Miami.

Men för de flesta av oss är tillgången till kultur, nöjen, gemenskap och kärlek beroende av hur samhället organiseras. Det är här den breda vänstern har haft sin styrka historiskt. I folkparkerna. Studieförbunden. De kommunala badhusen. Dansgolven där motståndsrörelser organiserats. Den subventionerade kulturen. I idén att också folkflertalet har rätt till skratt, dans, kärlek, verklighetsflykt, konst, bekymmerslöshet och fest.

Vi har organiserat glädjepolitiken i decennier – innan någon ens benämnde det som nöjen.

I dag riskerar socialdemokratin att framstå mer som ordningsmakt än som frigörelsekraft. Samtidigt poserar konservativa politiker i Rädda-Trädgården-tishor – medan de skär ned på kulturen i samarbete med fascister.

Det skiljer 18 år i livslängd mellan ett barn som föds i Vårberg och ett som föds i Danderyd. Det är förstås dåligt för folkhälsan om jag tänder en Marlboro gold på uteserveringen i april. Men – snälla någon – välj dina strider, Magdalena Andersson.

Läs mer

Det är knappast konstigt att rejv blivit en form av protest mot Ryssland i Kiev. I en auktoritär och krigisk tid ringer frihetsbudskapet dessutom sant för många människor. För alla dem som vill dansa, sova, supa, läsa, röka och älska.

Den som har råd klarar sig ändå. Men för oss andra krävs politik.

Diskutera på forumet (0 svar)
Opinion 09 mars, 2026

Står klimatet i vägen för miljöpartierna?

Cem Özdemir från Allians 90/De gröna sträcker upp lillfingret under partiets valvaka i Stuttgart, Tyskland, söndagen den 8 mars 2026. Foto: Bernd Weißbrod/dpa/AP/TT.

Färgstarka ledare som Cem Özdemir i Tyskland och Zack Polanski i Storbritannien har nått framgångar för sina gröna partier – genom att prata om allt annat än klimatet. Är det bara så gröna partier kan vinna?

”Med dig känner jag mig lätt som en fjäder”, sjunger 30-åriga Madeleine Juno i låten som strömmar ur högtalarna. ”Mitt hjärta dansar, mitt hjärta dansar.”

Cem Özdemir hade knappt avslutat sitt segertal innan basen drog igång. Hans Gröna parti hade precis tagit hem valet i tyska delstaten Baden-Württemberg med 30,2 procent av rösterna, och nu väntar fortsatt styre i den grönsvarta koalitionen tillsammans med konservativa CDU. Socialdemokraternas hjärtan däremot lär behöva blodförtunnande, då deras stöd halverades till 5,5 procent.

Vad kan förklara framgångarna för ett grönt parti i en tid där ordet ”klimtatåtgärder” blivit ungefär lika attraktivt som en sällsynt hudsjukdom?

Väljarna accepterar klimatåtgärder som bäddats in i en bredare berättelse som även väger in andra värden.

En ledtråd kommer från hans 77-årige partikollega Winfried Kretschmann, som avgår som ministerpresident efter 15 år som delstatens politiska landsfader.

– Vi har väckt starka förväntningar […] om att det ska handla om delstatens bästa, inte om partiintressen. Det är så jag vill leda delstaten.

För några år sedan oroade sig många gröna för om en muslimsk vegetarian kan vinna ett val i den konservativa södern. Men det visade sig vara fullt möjligt, även om partiet backar ett par procent. Frågan var i stället om man kan vinna som grön. Under kampanjen tonade Cem Özdemir ned sin partitillhörighet och underströk hur konservativ och kompromissvillig han var. Enligt flera analyser fokuserade han mer på sin person än på sina idéer.

”Jag tillhör inte vilka gröna som helst. Jag tillhör de württembergska gröna, jag tillhör de Winfried-Kretschmann-gröna”, förklarade han. Det fick Christoph Hickmann i Der Spiegel att dra slutsatsen: ”De gröna vann inte valet.”

I Storbritannien ser vi en omvänd framgångssaga. Där fick Green party nyligen ett genombrott genom att vinna lokalvalet i Labourfästet Gorton and Denton i Manchester. Även där tonade den gröna kandidaten Hannah Spencer ned klimatfrågan för att i stället lyfta fram sin bakgrund som rörmokare och kritisera Labour från vänster. I kampanjen lovade hon att ”pressa ned kostnaderna, höja lönerna och få in välbehövliga investeringar i vårt samhälle.”

Även nationellt har partiet brutit fram genom att prata om välfärd, nedskärningar och Gaza, snarare än om spetsiga klimatåtgärder. Vilket får mig att undra: kan gröna partier bara vinna på att profilera sig som antingen vänster eller höger, och smussla undan klimatet?

En del tyder på det. De gröna i Tyskland är fortfarande traumatiserade efter 2013, när man befann sig i fritt fall trots att klimatfrågan stod högst på dagordningen. Särskilt stor uppståndelse väckte förslaget om en ”Veggie day”, som tolkades som ett angrepp på landets stolta grillkultur – inte minst av tabloidtidningen Bild. Efter valet kämpade partiet hårt för att de skulle sluta ses som ett ”förbudsparti” och steg åter i opinionen.

Sverige verkar bekräfta mönstret. Miljöpartiet nådde sina bästa resultat när klimatfrågan fanns i bakgrunden, men sjönk till 4,4 procent (2018) och 5,1 procent (2022) när Greta Thunbergs klimatrörelse svepte över världen. Där ligger man kvar trots att grön energi diskuteras flitigt, och att FN-rapporterna blir allt mer apokalyptiska.

Frågan är vilken slutsats man ska dra. Försvinner de grönas nisch när klimatfrågan tar mycket plats? Eller skapar deras förslag en ännu starkare motmobilisering från höger – om bensinpriser, kött och kärnkraft?

Så verkar vara fallet enligt en ny studie av två Umeåsociologer. De menar att den rena klimatförnekelsen i dag har ersatts av ett mer subtilt ifrågasättande av åtgärderna. Forskarna kallar det ”fördröjningsdiskurser”, som att andra länder borde gå först eller att klimatpolitiken slår orättvist. Sådana resonemang minskar enligt forskarna stödet för klimatpolitik, trots att människor accepterar vetenskapen.

Problemet är alltså enligt detta synsätt att människor även väger in annat:

Läs mer

– Detta innebär att riktade motargument som bemöter de mest problematiska fördröjningsdiskurserna kan vara avgörande för att öka allmänhetens stöd för kraftfulla klimatåtgärder, säger en av forskarna, Joakim Kulin.

Sanningen lär vara den motsatta. Väljarna accepterar klimatåtgärder som bäddats in i en bredare berättelse som även väger in andra värden – i Storbritanniens fall orättvisor och folkmord, i Baden-Württembergs fall industri och stabilitet. Att avfärda alla sådana hänsyn som smygförnekelse idiotförklarar inte bara väljarna, utan håller klimatpartierna kvar i marginalen just när de behövs som mest.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 09 mars, 2026

Vänsterpartiet kräver frysta hyror: ”Sticker i ögonen”

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar (V) och ekonomisk-politiska talespersonen Ida Gabrielsson (V) håller pressträff om förslag om frysta hyror på Riksdagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Frysta hyror kommer att vara ett krav under eventuella regeringsförhandlingar i höst, uppger Vänsterpartiets ledning under en pressträff på måndagen.

– Det är en orimlig orättvisa att hyresgästerna ska bära kostnaden medan fastighetsägarna gör rekordvinster, säger Nooshi Dadgostar.

Enligt förslaget ska hyrorna ligga kvar på dagens nivå under en period. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 09 mars, 2026

Jag saknar hashtagaktivismen

Hashtaggen #metoo blev till en global feministisk rörelse mot sexuella övergrepp. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Häromveckan släpptes Forum för levande historias stora rapport. Den visade att intoleransen bland svenska skolungdomar har ökat sedan förra gången studien genomfördes 2013. 

Tillbakagången är historisk: tidigare kartläggningar har visat att skolelever sedan början av 2000-talet blivit allt mer positiva till minoritetsgrupper. 

Nu tycks den utvecklingen ha avstannat.

Frågan är då: hur organiserar vi motstånd på sociala medier på nytt? 

Givet normaliseringen av rasismen i det offentliga samtalet i Sverige – liksom i resten av Europa – är det inte konstigt att dessa ständiga normförskjutningar också påverkar stora delar av den yngre generationers föreställningar och värderingar. 

Retoriken om vilka krav ”vi” ska ställa på ”dem” är en verbal våldsamhet som sår frön till radikalisering och som riskerar att utmynna i verkliga våldshandlingar. Bland de värsta exemplen finns Peter Mangs i Malmö 2003-2010, Anton Lundin Pettersson i Trollhättan 2015, Theodor Engström i Almedalen 2022 och Rickard Andersson i Örebro förra året.

Men vad är det som saknas i dag som fanns 2013 när trenden såg ut att gå åt andra hållet, mot större tolerans? 

Bland annat hashtagaktivismen.

Om något kännetecknade förra årtiondets politiska samtal var det hashtagkampanjer i sociala medier, i synnerhet det som då hette Twitter. Bland exemplen finns #pldebatt, #sverigebilden #regeringen #klimatpol och #avgå. Ibland resulterade det i att en bred folklig opinion gjordes synlig. Det ledde i sin tur vidare till större organiserade kampanjer, däribland #jagärhär som började som en mobilisering för att bekämpa hat och hot i kommentarsfält och främja saklighet.

Hashtaggar blev en förekommande strategi inom stora delar inom den feministiska rörelsen. Bland kända exempel märks #inteerkvinna som spreds under februari 2016 där kvinnor bjöd motstånd mot högerextrema mäns attacker mot ensamkommande flyktingbarn. Hashtaggen var ett sätt att markera mot användningen av kvinnor som förevändning för rasistiskt motiverade attacker eller för den delen att ”skyddas” från våldsverkare. 

En annan klassiker är #knytblus som uttryckte solidaritet med dåvarande ständiga sekreterare Sara Danius i samband med krisen i Svenska Akademien våren 2018. Knytblusen blev en symbol mot patriarkalt våld inom akademiska och litterära kretsar. Internationellt märks vittnesmålsbaserade, varav den med störst genomslagskraft var #metoo.

Men numera tycks hashtagaktivismen försvunnen.

Läs mer

Känslan av ett världsomspännande simultant samtal där en hashtag kunde dominera världsflödet under några dygn är som bortblåst. 2010-talets nätkultur var mer centraliserad, medan 2020-talet är betydligt mer algoritmstyrd och fragmenterad då vissa övergett Twitter/X och gått över till Bluesky, Mastodon och Threads.

På Tiktok sprids politiska budskap genom format, ljud och virala trendspridningar. På Reddit sker mobilisering i underforum. På Instagram används stories och karusellinlägg. I inget av dessa forum samlas samtalet under en gemensam tagg på liknande sätt som tidigare. 

Frågan är då: hur organiserar vi motstånd på sociala medier på nytt? 

För vi kan bara inte låta denna oroande utveckling fortgå. I det avseendet kan jag till viss del sakna hashtagaktivismen när den var som störst förra decenniet. Visst hade den sina brister, men den förmådde åtminstone snabbt synliggöra motstånd och – inte minst – få en att känna att man inte var ensam.

Diskutera på forumet (1 svar)
Nyheter 08 mars, 2026

De stöttar Irans regering: ”Vänstern har fallit för grymhetspropaganda”

Den iranska flaggan med ”tulpanen” hölls upp av flera deltagare i fredagens demonstration. Flaggan, vars centrala emblem är en stiliserad variant av ordet ”allah”, infördes efter den islamiska revolutionen 1979. Foto: Florian Schroetter/AP & Antiimperialistisk aktion Stockholm/Instagram.

Gruppen Antiimperialistisk aktion går ut med sitt fulla stöd till Irans auktoritära regering – och uppmanar övriga vänstern att göra detsamma. ”Att ifrågasätta den iranska regeringens legitimitet och kräva dess fall under angreppet gör imperialismen en tjänst”, säger talespersonen Tesfaye Woubshet Ayele till Flamman.

”Bekämpa USA-imperialismen”, löd texten på den stora banderoll som frontade fredagens demonstration genom centrala Stockholm. 

Tåget arrangerades i protest mot USA:s och Israels bombningar av Iran och mordet på landets statsöverhuvud Ali Khamenei, som styrt Iran auktoritärt sedan 1989. I tåget höll flera av deltagarna i den variant av den iranska flaggan som infördes efter revolutionen 1979. Även porträtt av Khamenei hölls upp av deltagare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 08 mars, 2026

Sergels skulpturer drabbar mig som viagra

”Faunen” har just vaknat. Ett verk Sergel påbörjade som 30-åring i Rom. Foto: Nationalmuseum.

Att Nationalmuseum öppnar en utställning med ärkeklassicisten Sergel låter som Tidö-fjäsk. I själva verket var han en nyskapande snuskrebell som förkastade auktoritär stelhet och som ständigt sökte de de mänskligaste konflikterna och begären.

Han föddes som nepobaby i närheten av Hötorget, var granne till Gustav III:s favoritmålare och spåddes att ta över efter pappas jobb som ”pärlstickare”, ett hantverksyrke för karlar, alltså broderare. Genom att hänga över axeln i målarateljén blev han en skicklig tecknare och banan som kunglig hovleverantör var som snitslad. Tajmingen för svenska konstnärer var perfekt, när hovet äntligen började storsatsa på inhemsk produktion och sponsra utbildningsresor söderut. 

Ändå fick Sverige underbarnet Tobias Sergel (1740–1814) något de först inte efterfrågat. Sedan älskades han ihjäl, vilket fick till följd att han än i dag är okänd internationellt. Till sist blev han belönad med att få ge namn åt det mest sterila och skitiga torg en huvudstad kan straffas med. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 08 mars, 2026

”Jag vill inte att Ukraina bara ska förknippas med krig”

Konstnären Alexandra Ravskaja kom till Sverige från Odessa i december 2022 och är aktuell i grupputställningen Drömmar och hopp på Södertälje konsthall – samt på Flammans omslag med verket ”Flyglarm”, från 2023. 

Berätta om när du och din man Alexander gömde er undan Rysslands bombningar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 07 mars, 2026

SVT: s ”Mammor” får mig att aldrig vilja föda barn

Mammor gör det än mer rimligt att förbli barnlös, menar skribenten. Foto: SVT.

Efter allt tjat från politiker om att vi unga kvinnor föder för få barn hoppar SVT på kärnfamiljstrenden med serien Mammor. För det är såklart vårt fel. 

Med ett gäng influerare hoppas SVT kunna nå unga kvinnor och – antar jag – inspirera dem till att skaffa barn. Jag som varken är särskilt intresserad av barn eller influerare, klickade mig ändå in på serien när jag låg hemma sjuk häromveckan. Fråga mig inte varför. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 07 mars, 2026

Lapidus är för kär i sina stereotyper

Brottslingen och hans advokat. Ann Heberlein hade önskat mer av en modern advokatserie. Foto: SVT.

Advokaterna är snygga, kontoren dyra och kvinnorna schabloner. Jens Lapidus juristthriller Hundarna gör inget nytt av en uttjatad miljö.

Det görs inte tv-serier om alla yrken. Hur ofta kretsar en komedi runt en förskollärare? När utspelar sig ett drama på ett kommunkontor i en mellanstor stad, med kommunikatörer och strateger i bärande roller? Hur många thrillers utspelar sig i hemtjänsten på landsbygden?

Filmer och tv-serier om läkare och advokater i storstan går det däremot 13 på dussinet. Nu har SVT släppt ännu en advokatserie, Hundarna, efter en idé av juristen och författaren Jens Lapidus. Lapidus slog igenom med Snabba cash för 20 år sedan och har därefter skildrat gängkriminaliteten, ur de kriminellas perspektiv i flera böcker.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)