Behållningen på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg är seminarierna. Det är här man upptäcker att litteraturen fortfarande kan vara angelägen, och gestalta viktiga historiska händelser och samhällsfenomen.

Miljökatastrof
Norrmannen Roy Jacobsen har i romanen Huggarna, som utspelar sig i Karelen under vinterkriget, skrivit om vad som händer med en landsända där gränserna flyttas men människor bor kvar. Hans landsman Kjartan Flögstad har i Grand Manila också hamnat i Finland och inbördeskriget 1918. Ett annat spår i hans roman är företaget Union Carbide, som skapar välstånd och modernitet i ett litet norskt samhälle på västkusten mer eller mindre samtidigt som det ställer till med miljökatastrofen i Bhopal i Indien. Också finlandssvenske Kjell Westö skriver om inbördeskriget i Där vi en gång gått.

Maryse Condé från Guadeloupe – som 1814 tillhörde Sverige, som bedrev slavhandel – har skrivit en fantastisk roman, Färden genom mangroven. Hon talade på en oefterhärmlig engelska med fransk brytning om hur det är att ge röst åt dem som ingen röst äger, och hon berättade för en förstummad svensk publik att skrivandet är en politisk handling.
Lena Kallenbergs senaste roman Elena och Europa var utgångspunkten för ett samtal med några personer från LO om hur man på bästa sätt hanterar en globaliserad värld, med omfattande arbetskraftsmigration och lönedumpning. Lena Kallenberg påpekade också stillsamt att det fortfarande finns författare som skriver om annat än unga män – eller kvinnor – med författardrömmar som sitter på en krog på Söder missförstådda av hela världen.