Den av kuppmakarna utlovade demokratin i Georgien är ännu långt borta. I helgen briserade en bomb hos oppositionen. Och parallellerna mellan kuppen och de så kallade sammetsrevolutionerna i Tjeckien och Jugoslavien är många, uppger den kanadensiska tidningen Globe and Mail, som menar att spåren leder till George Soros.
I helgen detonerade en bomb vid oppositionspartiet Arbetarpartiets kontor i Tiblisi. Partiet, som var motståndare till både Sjevardnadze och kuppmakarna, är övertygat om att det är den nya regimen som ligger bakom attentatet.
– Det råder inget tvivel om att Saakashvili, Burdzhanadze och Zhvanias junta har startat en terrorkampanj mot vårt parti. De var oförmögna att komma till makten med konstitutionella metoder… och nu försöker de skrämma sina motståndare, säger Arbetarpartiets ordförande Shalva Natelashvili till AP.
Arbetarpartiet kom fyra i det för valfusk kritiserade valet den 2 november och dess ordförande förespråkade det nyvalda parlamentet att sammankallas men uteslöt heller inte att förklara resultaten ogiltiga och hålla nyval.
Den nya regeringen har lovat nyval men inget datum för detta har ännu fastslagits.
Att USA hade ett finger med i spelet inför kuppen förra helgen är tydligt. Men mycket tyder på att den som orkestrerat kuppen är finansmannen George Soros och hans Open Society Institute, uppger kanadensiska tidningen Globe and Mail i en analys. Tidningen identifierar flera centrala aktörer och trådar, som leder tillbaka till Soros.
Den första är Frihetsinstitutet, som leds av 31-åringen Giga Bokeria.
I februari åkte Bokeria till Serbien för att där träffa medlemmar i Otpor, den rörelse som uppstod ur ingenstans och spelade en central roll i att störta Milosevic från makten.
I somras skedde en svarsresa till Georgien, där Otporaktivister höll tredagarskurser där över 1 000 studenter lärde sig om hur fredliga revolutioner går till.
Bägge resorna betalades av Soros stiftelse Open Society. Frihetsinstitutet har också fått pengar från Eurasia Institute, som stöds från USA.
Det andra är den fria tv-stationen Rustavi-2, som startades 1995 med pengar från Soros. För något år sedan startade stationen också tidningen den regimkritiska tidningen 24 Timmar. Enligt bedömare är det ”svårt att överskatta” vilken roll Rustavi-2 hade under protesterna som föregick Sjevardnadzes avgång.
Den så kallade studentrörelsen Kmara! (Nog!) spelade också stor roll i gatuprotesterna.
Enligt uppgifter fick Kmara! i april 500 000 dollar i startbidrag från Soros. Om Kmara! verkligen är en studentrörelse är oklart; exempelvis försökte man med utpressning få den föregivet korrupte universitetsrektorn vid Tbilisis universitet att avgå. Men i stället, uppger Georgian Messenger, protesterade studenterna och försvarade sin rektor. ”Vi har fått Nog av Nog!” var en paroll.
Även kuppmakaren Saakasjvili har haft långtgående kontakter med Soros, enligt Globe and Mail. Då Saakasjvili var justitieminister berömde Soros öppet hans insatser mot korruptionen i landet men Soros försökte fortfarande upprätthålla goda kontakter med president Sjevardnadze. Efter att Saakasjvili 2001 avgått från sin post – han menade att kampen mot korruptionen inte togs på tillräckligt allvar – försämrades också relationen mellan Soros och presidenten. Hösten 2002 talade Soros, på en presskonferens i Moskva, om att det inte gick att lita på att Sjevardnadze skulle genomföra valen 2003 hederligt.
Under 2003 har president Sjevardnadze vid flera tillfällen klagat på att Soros lagt sig i politiken. Så sent som en vecka innan han tvingades avgå, hotade Sjevardnadze med att stänga ned Open Societys kontor.
