När jag flyttade hemifrån var jag utrustad med en del gammal köksutrustning ur mormors kök, en knippe goda råd av min mamma, sunt självförtroende och en kokbok. Boken, Det snabba köket, tror jag den hette, visade sig vara lika värdelös som min mammas sistaminutenråd. Mellan mig och mormors husmanskost låg plötsligt drygt 60 mil och livet tedde sig grymt.
Egen matlagning fick jag lära mig långt senare själv, efter några år av mycket osunt leverne som byggde på oregelbundna måltider bestående av makaroner, varmkorv och kebab i kombination med ett stundvis överdrivet intag av alkoholhaltiga drycker.

Den här kvalfulla processen hade jag sluppit om Assars kokbok hade getts ut några år tidigare.
Betänk att Assar, huvudkaraktären i Nils Lundkvists enastående serier om livet i Nollberga, egentligen är en maträtt själv, närmare bestämd en varmkorv. Av en slump föddes Assar förresten samma år som jag flyttade från min trygga uppväxtmiljö i en betongförort till Düsseldorf och mormors käk, till centrala Östberlins rysligt kalla rivkåkar och taskigt tillagade Bratwurstar. 1990, ett ödesdigert år på många sätt.
Den uppmärksamma läsaren av Assars kokbok får under resans gång givetvis en del värdefull information om Assar och andra viktiga Nollbergabor som Baron Bosse och Tyrone. Men viktigast i sammanhanget är alla de matnyttiga råden och tipsen kring matlagningen, hushållningen och matsmältningen som hittas i boken.

Vi lär oss sålunda att ta hand om de viktigaste lokala råvarorna, diverse rotfrukter, bär, fisk, korv och ej att förglömma alla matrester. Hustomten lär ut gamla hushållsknep, så som ved- och elspiskunskap.
Allt detta är inte illa, men viktigast i sammanhanget är givetvis Nollbergabornas olika recept. Nollbergaköket bygger egentligen på nationalrätten slabbgryta samt botong och ond saft, men Assars kokbok innehåller inte desto mindre ett stort urval husmanskostrecept. Såväl de mycket enkla – Brynars jordpäron det vill säga gårdagens kokta potatis stekta i smör – samt de mer avancerade som Surmört eller Raymond Mazettis Ålandspannkaka fungerar faktiskt bra även för den ovana kocken. Men min favorit är nog falsk Nutsypudding, det mest näringslösa man kan hitta i Nollbergaköket. Går inte att beskriva, skaffa helt enkelt Assars kokbok, testa receptet och smaka själv.