Året som gått har präglats av hårda attacker mot kvinnors rättigheter och mot den svenska feministiska rörelsen. I kölvattnet efter det journalistiska lågvattenmärket ”Könskriget” som sändes i SVT har vi sett allt fränare angrepp, och de borgerliga företrädarna har sett sin chans att göra sig av med den feministiska fernissan. Det pågår inte längre någon tävling i vem som kan deklarera sig som feminist flest gånger. Tvärt om ser vi hur Fredrik Reinfeldt gärna tar på sig rollen som fanbärare för de feministiska landvinningarnas huvudfiende, borgaralliansen.
En högerregering skulle innebära kraftiga försämringar för oss kvinnor. Enligt egen utsago vill de sänka skatterna med 250 miljarder, vilket motsvarar var femte skattekrona. Den offentliga sektorn, som gett kvinnor möjlighet till arbete och ekonomisk frigörelse ska raseras. Moderaterna försöker måla upp en bild av ett nytt arbetarparti, men i själva verket angriper de kollektivavtalen och arbetsrätten så fort de får chansen. Redan idag hör kvinnor till arbetsmarknadens svagaste grupper, och vi är därför de som drabbas hårdast av högerpolitiken.
Sett ur ett könsmaktsperspektiv får otryggheten på jobbet fler konsekvenser än de rent ekonomiska. Tjejer och kvinnor tvingas i dag på sina arbetsplatser utstå sexuella trakasserier, att bli tafsad på är en del av deras vardag, och en uppluckring av anställningstryggheten flyttar makten ytterligare. Det blir uppenbart vad borgaralliansens snack om ”flexibilitet” handlar om och vilka det är som får betala för den.
Antifeministalliansen förvägrar oss konsekvent möjligheten att kollektivt förändra våra liv. De framställer förtrycket som individuella problem och ser inte med blida ögon på någon form av medveten, offensiv politik mot de strukturella orättvisorna. Att ta ett gemensamt ansvar för de absurda skönhetsideal som pådyvlas tjejer finns det inget intresse av. I stället skall ätstörningskliniker och psykiatrimottagningar privatiseras eller läggas ned. Fredrik Reinfeldt vill låta privata bolag göra vinst på att unga tjejer spyr upp maten för att de inte är nöjda med sig själva.
Högerns recept mot mäns våld mot kvinnor är fler poliser. Deras politik är en total förnekelse och nonchalans av det faktum att de flesta övergreppen sker i våra hem. Sexuella trakasserier och kränkningar i skolan ska lösas med hårdare tag och ökad betygshets. På område efter område osynliggörs tjejers erfarenheter och villkor.
En oerhört viktig verksamhet, som redan idag är hotad av nedskärningar, är den som bedrivs på ungdomsmottagningarna. Runt om i landet gör barnmorskor, kuratorer och läkare varje dag ett ovärderligt jobb, och därför ger vi Ung Vänsters feministpris 2006 till Sveriges ungdomsmottagningar. Att kunna vara trygg med sin kropp och sin sexualitet är en rättighet och en förutsättning för att kunna hävda sig mot kränkningar och övergrepp.
Ung Vänster inleder nu vår mest feministiska valrörelse någonsin. Vi driver hårda krav som tar sin utgångspunkt i unga tjejers verklighet. Vi tar upp kampen för rättvis behandling, lika utrymme och en offensiv feministisk politik värd namnet. Och med mindre än så tänker vi inte nöja oss.
