Flamman bad tre vänstertyckare från olika håll att kommentera Lars Ohlys debattartikel.
Anna-Klara Bratt är redaktör för nystartade webbtidningen Feministiskt Perspektiv. Hon skulle vilja se mer självkritik och ansatser till en öppen diskussion i artikeln.
– Jag tycker inte att den andas något särskilt nytt.
I stora drag håller hon med Lars Ohly politiskt, men Vänsterpartiet behöver bli ett öppnare parti och stärka sin feminism.
– Bjud in den utomparlamentariska vänstern! 40 000 som valde att rösta på Feministiskt Initiativ borde bekymra Ohly. Uppenbarligen känner sig feminister inte hemma i V. På ett sätt gick Vänsterpartiet i tre delar under 2000-talet. En del blev Feministiskt Initiativ, en del blev Vägval vänster och en del blev kvar. Det har aldrig diskuterats öppet.

– Jag tycker artikeln är intressant för att den pekar på samhällsförändringar som har skett under framför allt 90-talet. Sverige håller på att slitas isär, säger Gustav Fridolin, riksdagsledamot (MP).
Men han vill även se en diskussion kring hur väljare ska engageras och få förtroende för de rödgröna.
– Väljarna uppfattade inte att de fick en inbjudan av oss, de blev placerade på läktaren. Jag saknar folkbildningstänkande i Ohlys artikel.

Eric Sundström, tillträdande chefredaktör för Dagens Arena, tar upp ett exempel från Olof Palmes tid.
– När Kjell Larsson, tidigare socialdemokratisk miljöminister, gick igenom Palmes tal slog det honom att talen inte bara hade teman som jämlikhet och rättvisa; de andades framtidstro och optimism. Det saknar jag lite.
– Sedan måste man diskutera hur man får med sig breda grupper och inte bara dem som hamnar på efterkälken med borgarnas politik.