I maj regnade både indiska och pakistanska missiler över Kashmir, och mellan Thailand och Kambodja blev läget nyligen glödhett för första gången på länge. Längs Asiens mest omstridda gränser finns miljarder att hämta – om man heter Saab.
När Kambodja och Thailand kommer överens om vapenvila den 28 juli har fyra dagars explosiva våldsamheter längs gränsen redan hunnit döda dussintals civila, på båda sidor gränsen. Hundratusentals har evakuerats eller är på flykt. Båda parter hävdar att den andra sköt först.
De kambodjanska militära mål Thailand attackerar i slutet av juli ligger precis i närheten av flera hinduiska stentempel från 1000-talet, som spelar stor symbolisk roll i båda sidors anspråk över området. Fyra jaktplan släpper bomber över djungeln – två amerikanska F-16, två svenska Jas Gripen.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Samtidigt sitter Thailands flygvapen i pågående förhandlingar med Saab – om att köpa fler Gripenplan. Flygvapnet bekräftar i början av augusti att man köpt de första fyra av vad som kan komma att bli tolv nya Gripen, samt att en överbefälhavare kommer resa till Sverige i slutet av augusti för att slutföra affären. Planen kommer börja levereras 2029, och har hittills gjort Saab 5,9 miljarder kronor rikare.
”Det är givetvis positiva nyheter för Saab och Sverige att Thailand ser ett fortsatt starkt intresse för Gripen E/F som sitt stridsflyg framöver”, skriver Saabs presschef Mattias Rådström till Flamman. Till SVT tillägger han att bolaget ”givetvis hoppas på en fredlig lösning i konflikten så snart som möjligt”.
Han är sparsam med detaljer om affären, men är tydlig med att ”diskussioner” fortfarande pågår mellan Försvarsmakten, Saab och den thailändska staten, och att man hoppas vara färdig ”inom kort”.
När Jas nu väl använts i strid verkar det nästan som att folk blir förvånade över att det är det man tänkt använda stridsflygen man köpt till.
”Något kontrakt finns alltså inte. För frågor som rör hur det thailändska flygvapnet väljer att operera sina nuvarande flygplan hänvisar vi till dem”, skriver Saab till Flamman.
Eva Hansson, statsvetare vid Centrum för globala Asienstudier, beskriver Kambodja-Thailand som en komplex, slumrande grannkonflikt som blossat upp i olika perioder de senaste 70 åren, ofta med inrikespolitiska intriger som gnista. Båda regimerna är intresserade av att visa upp styrka och nationalism – Utrikespolitiska Institutet kallar Kambodja ”numera formellt en demokrati” men med auktoritär regering och utbredd korruption, medan Thailand sedan militärjuntans övertagande inte anses vara demokratiskt ”ens på pappret”.
Senast gränsläget blev riktigt allvarligt var mellan 2008 och 2011, då utdragna eldstrider bröt ut kring ett annat tempel i norra Kambodja som Unesco klassar som världsarv. Under samma period levererade Saab tolv Jas-plan till den thailändska regimen, som beställts 2008. Blankspot har senare avslöjat att marknadsföringsarbetet var igång redan 2004, fortsatte genom militärkuppen 2006 – och att svenska Utrikesdepartementet ska ha mörkat Thailands problem och människorättsbrott i landsrapporter för att hjälpa affären gå igenom.
– Då var åtminstone jag förvånad över att själva slutförhandlingarna gjordes efter att militären kuppat sig till makten, säger Eva Hansson.
– När Jas nu väl använts i strid verkar det nästan som att folk blir förvånade över att det är det man tänkt använda stridsflygen man köpt till. Vad annars?
2018 infördes ett demokratikriterium i de svenska reglerna för vapenexport. Trots det har vapenexporten till Thailand fortsatt, och ökat, sedan dess. Toppar listan gör islamistiska Förenade Arabemiraten, en part i det blodiga inbördeskriget i Jemen, som köpt Saabs radarsystem Globaleye för över sex miljarder. 2024 var överlag ett rekordår för den svenska vapenexporten, som drog in 29 miljarder kronor – och ökade med 63 procent på ett enda år.
”ISP kan på grund av sekretess inte kommentera enskilda ärenden eller bedömningar av specifika mottagarländer”, skriver myndighetens kommunikationsansvarige Pernilla Åström som svar på Flammans frågor om Thailand.
”Generellt kan dock sägas att det föreligger en skyldighet att underrätta ISP fyra veckor innan ett bindande anbud får lämnas om försäljning av krigsmateriel till någon i utlandet. Vår prövning innefattar bland annat huruvida mottagarlandet är involverat i väpnade oroligheter eller väpnade konflikter. Att förhandla om eller ingå kontrakt kräver inget ytterligare godkännande från ISP.”
Det thailändska köpbeskedet ska ha fått Saabs aktie på Stockholmsbörsen att stiga med 2,5 procent. Kvartalsrapporten gläds över ett starkt andra kvartal, men efter några framgångsrika sommarveckor verkar aktien återigen gå nedåt – inför Donald Trumps och Vladimir Putins Ukrainaförhandlingar i Alaska.
Skulle det bli lugnt i Kievs luftrum finns andra heta marknader – som Kashmir, där Indien och Pakistan rök ihop i ett annat fyradagarskrig i våras, med civila liv som insats. Ett fåtal mil från gränsen har Saab börjat bygga en vapenfabrik, som ska tillverka Carl Gustaf-granatkastare både åt indiska armén och som exportvara. Svenskt artilleri, luftvärn och radarteknik har sålts i regionen sedan 50-talet – med både Pakistan och Indien som köpare.
Flamman har sökt UD, som hänvisar till ISP, samt Svenska Freds som inte haft möjlighet att kommentera.
