Paris Dagarna efter katastrofen på Charles de Gaulle frågar sig Frankrike varför olyckan inträffat. Flygplatsen är Europas näst största med 50 miljoner passagerare årligen och arbetsplats för 75 000. För bara elva månader sedan invigdes den 650 meter långa terminal 2E, som snabbyggts på fyra år till en kostnad av sju miljarder kronor.
Under själva överbyggnaden anlände i söndags morse passagerare från Sydafrika, när plötsligt sprickor visade sig. Knakande ljud hördes. Innan tillskyndande personal hann ingripa, vek sig överbyggnaden och 30 meter betong och glas störtade ned. Minst fyra döda, åtta skadade, varav tre livsfarligt har hittats. 100-tals brandsoldater med hundar letar efter eventuellt fler offer.
Inspektionen av flygplatsens sjätte terminal uppsköt invigningen en vecka, eftersom man upptäckt ”smärre brister”. Men Air France och ADP (Paris flygplatser) ”forcerade fram ett godkännande trots våra varningar”, hävdar CGT, som organiserar flertalet av byggnadsarbetarna. CGT var den enda LO, av landets fem, som protesterade. Inför nästa utbyggnad kräver CGT förbättrad säkerhet. ”Satelliten ska stå klar 2005-2006,” påpekar man på CGT-Byggnads. Nästa terminal ska ta hand om passagerarna på Airbus 380, de nya jätteplanen.
Transportminister Gilles de Robien har skyndat sig förklara att katastrofen inte berott på ett attentat. Både han och chefen för ADP, Pierre Graff, har utlovat en utredning, inom de närmaste dagarna.
Nya sprickor har upptäckts i 2E. Hela terminalen är avspärrad. Graff deklarerar idag att ”det är möjligt att vi måste riva hela terminalen och konstruera en ny. I tvivelaktiga fall måste säkerheten prioriteras”.
Högerregeringen fortsätter privatisera. I första hand Air France och Paris flygplatser.
– Flygkonkurrensen bara ökar. Bolagen tänker framförallt på profiten och skär ned på personal och service. Det riskerar gå ut över säkerheten. Nu krävs krafttag, och tuffare föreskrifter, understryker Charles Bernard på CGT.
Tidningen L’Humanité skriver på ledarplats :
”Vi har all anledning att fråga om inte säkerheten eftersatts… Och sanningen måste fram, liksom vilka som bär ansvaret. Har öppnandet av ”dödens terminal”” påskyndats av prestigeskäl? Eller ligger dunkla profitmotiv bakom det inträffade? Har de prioriterats på personalens bekostnad?”