Det rör sig bland annat om det israeliska kemibolaget ICL Group, som bland annat säljer vit fosfor till USA:s militär. Användning av ämnet i exempelvis tätbebyggda områden kan utgöra ett krigsbrott, som Israel har utretts för flera gånger i Gaza. 

Rolls-Royce som levererar stridsvagnsmotorer är med i fem av AP-fonderna, och likaså Sagan om Ringen-döpta Palantir – riskkapitalisten Peter Thiels underrättelse- och övervakningsbolag, som bland annat utvecklar militära AI-tjänster. I båda fallen rör det sig om belopp på flera miljarder.

AP7 har efter rapporteringen meddelat att de ”generellt inte exkluderar länder” som inte Sverige som land tagit tydlig ställning mot, men att man ska titta närmare på bolaget under hösten för en eventuell svartlistning i december.

– Vi ställer krav på tydlig verifiering. Exempelvis FN-rapporter, domslut, andra underlag eller att bolaget själva nämner det, förklarar Mikael Lindh Hök, pressansvarig på AP7, för Flamman.

Ett av bolagen AP-fonderna redan exkluderat med hänvisning till ”försäljning av krigsmateriel som använts vid kränkningar av mänskliga rättigheter” är israeliska Elbit Systems – som sedan några år tillbaka har en svensk filial i Göteborg och ett anti-drönarsystem på riksdagens tak, och som den svenska ”fondroboten” Lysa nyligen fick kritik för att ha investerat i automatiskt.

– Vi tar både FN:s och Amnestys material i beaktande, som listar bolag med kopplingar till Gaza. Det svåra är att se att just deras produkt eller tjänst är tydligt kopplad till brott mot mänskliga rättigheter, inte bara att de är leverantör till en krigsmakt, säger Mikael Lindh Hök (bilden).

Även norska Oljefonden har omkring 1,4 miljarder kronor i ICL Group, men sålde sitt Palantir-innehav i oktober förra året just med hänvisning till bolagets affärer med Israel. Samtidigt som Ekots avslöjande kom valde man att dumpa fem israeliska banker – samt grävmaskinstillverkaren Caterpillar som sedan 1980-talet sålt sin bulldozermodell D9 till IDF, för att bepansras och bestyckas på plats. 2003 dödades den amerikanska fredsaktivisten Rachel Corrie i Gaza under ett sådant fordon, i vad arméns egna utredning kallade en ”olyckshändelse”. I våras beslutade Trump-regeringen att återuppta försäljningen på nytt.

Andra logotyper har också synts i samband med demoleringar av palestinska hem – både koreanska Hyundai (som Oljefonden äger åtminstone en halv miljard i), och svenska Volvo, vars grävmaskiner ska ha varit aktiva i fördrivningar på Västbanken och i östra Jerusalem sedan åtminstone 2007 (4 norska miljarder).

Claes Eliasson (bilden), mediekontakt på Volvo, vill dock påpeka att rapporten från i somras där deras grävmaskiner pekas ut kommer från en ”frivillig, oavlönad så kallad rapportör” – Francesca Albanese, FN:s särskilda rapportör för de palestinska områdena.

– Det är alltså inte en FN-rapport per se, utan en rapport där hon hävdar saker, säger han till Flamman.

Mikael Lindh Hök berättar att AP7 i våras började jobba närmare med fondernas etikråd för att få fram bättre underlag från krigs- och konfliktzoner, bland annat Gaza. Han håller med om att AP7:s ansvar är extra stort som så kallad ”soffliggarfond” – standardvalet för alla svenskars premiepensioner, så länge man inte aktivt väljer att byta fond.

Vi tror ju i grund och botten att vi gör större nytta om vi äger och kan föra diskussioner med bolagen, men det kommer till en gräns.

– Men vi ser det ansvaret lite på ett annat sätt: att det just därför är viktigt att det går korrekt till. Sett till att vi har sex miljoner svenskar kan vi också ha sex miljoner åsikter, och det är därför vi vill basera besluten på sådant Sverige skrivit under på. 

På AP7:s svarta lista finns 110 bolag, som ratats för allt från ”kränkningar av arbetares rättigheter i Turkiet” till ”oljeutvinning i Ryssland”. Stora kol- och oljebolag ”utan några tendenser till omställningsplaner”, inklusive Saudiarabiens statliga Aramco, började för några år sedan ryka ur portföljen med hänvisning till Parisavtalet.

– Vi tror ju i grund och botten att vi gör större nytta om vi äger och kan föra diskussioner med bolagen, men det kommer till en gräns, säger Mikael Lindh Hök.

– Kriterierna utvecklas hela tiden, lite i takt med omvärlden vi lever i där man börjar fundera på vad som kommer krävas. Om vi får någon effekt genom dialog eller inte.

I början av året övervägde AP7 att göra sig av med sina 8 miljarder kronor i Tesla, med hänvisning till att Elon Musk ”styr och ställer lite som han vill” samt stött högerextrema Alternativ för Tyskland. 2018 var det istället kanadensisk medicinsk cannabis som hamnade under lupp, och fick utgå på grund av FN:s konventioner om narkotika.

– Cannabisbolagen tillverkar ju också specifikt produkten cannabis. ICL Group skriver på sin hemsida att de är en av de viktigaste globalt för att motverka hunger, genom att de också tillverkar gödsel, konstaterar Mikael Lindh Hök.

Okej. Palantir då?

– Det är helt klart ett problematiskt bolag. Jag läste nånstans att de levererar stridsledning och dataanalys till Ukraina, och jag tror till Sverige också. Det är väl det ”bra benet”. Men har produkterna använts till människorättsbrott kommer vi svartlista dem också.

Försvarsmakten bekräftade i somras för Dagens ETC att man har gjort affärer med Palantir, vars svenska gren är ett aktiebolag med kontor på Kungsgatan i Stockholm och medlemskap i branschorganisationen SOFF. Förra året omsatte den 146 miljoner kronor.

När Flamman ringer ett nummer listat på Palantir Sverige svarar en anställd ingenjör med sitt förnamn innan han lägger på.

– Jag jobbar där. Men det är fel nummer.

Flamman har sökt ICL Group.