Bakgrunden är att organisationen National Security Archive lyckades få bort hemligstämpeln på dokument om Alvaro Uribe från försvarsministeriets underrättelsetjänst i Washington. I dessa, som inte är ”bearbetade” enligt State Departements språkrör för Latinamerika, Robert Zimmerman, har Uribe placerats på plats 82 av de 106 farligaste i knarkmaffiornas värld.
”Alvaro Uribe är en colombiansk politiker och senator från den högre regeringssfären som ägnar sig åt att samarbeta med Medellinkartellerna. Uribe var aktiv i ett företag som arbetade för Medellinkartellen och som skickade knark till USA. Uribe har arbetat för Medellinkartellen och är en nära vän till Pablo Escobar”, säger ett utdrag i dokumentet. Presidentpalatset i Bogota avvisade det omedelbart som gammal skåpmat från valkampanjen 2002.
Då avbröt presidentkandidaten Uribe bryskt en intervju med Joseph Contreras, Newsweeks Latinamerikaansvarige under 20 år, när denne klämde Uribe på de känsliga frågorna om Medellinkartellen. Fernando Garavito, colombiansk liberal krönikör i dagstidningen El Espectador, skrev också han flera krönikor på temat och mordhotades därefter och tvingades gå i landsflykt i USA där han lever nu.
Maria Jimena Duzán, en annan krönikör från den största dagstidningen El Tiempo, anklagar försvarsministeriets underrättelsetjänst i Washington för att medvetet ha offentliggjort dokumentet. På så sätt får USA större politisk kontroll över Uribe.
Denne var en av de få latinamerikanska presidenterna som i mars 2003 uttalade sitt fulla stöd för USA:s anfallskrig mot Irak. Just nu pågår en militär offensiv med 20 000 colombianska soldater och 400 USA-officerare som anklagas för att leda operationerna mot Farc-gerillan i södra Colombia.