Muhammad Yunus, professor i nationalekonomi, tilldelades Nobels fredspris år 2006 för sitt banbrytande arbete med mikrokrediter genom Grameen Bank. Med hjälp av banken har mer än motsvarande 48 miljarder kronor lånats ut till fattiga – i huvudsak kvinnor.

IPS: Hur ska fattiga länder hantera den ekonomiska krisen?
Muhammad Yunus: De styr inte över skeendet. Vi måste uppmana de mäktiga ekonomierna inom G-20 länderna, FN, Världsbanken och Internationella valutafonden att göra sitt för att reda ut situationen. Det finns inga enkla lösningar.

IPS: Tror du att krisen kan bli värre?
MY: Den kan fördjupas och bli värre. Men fastän finanskrisen har fått all uppmärksamhet i tidningar och tv vill jag framhålla att det inte är den enda krisen vi står inför – och det måste vi komma ihåg.

IPS: Vilka andra kriser tänker du på?
Flera kriser
MY: Innan finanskrisen hade vi matkrisen som skapade stora rubriker. Den krisen är inte över – den har bara hamnat i skuggan av den ekonomiska krisen. Förra året hade vi också den akuta oljekrisen och den är inte heller över än. Den globala uppvärmningen är också ett allvarligt hot.

IPS: Varför har allt skett nu?
MY: Det är inget som tidningarna skriver om, men jag tror att det handlar om samma grundorsaker. Kriserna har inte skilda förklaringar utan har uppstått i och med bristfälliga ekonomiska system – som vi måste ta itu med innan vi kan göra något annat.

IPS: Ser du det som en möjlighet att rätta till ett system som inte fungerar för alla?
MY: Ja, finanskrisen öppnar för nya möjligheter. När saker och ting fungerar något så när vill ingen göra förändringar. Men när ett system inte fungerar är det lättare. Nu är tid att förändra de system som vi hållit för heliga. Vi måste ta den här möjligheten och använda all vår kraft och energi till att skapa något nytt. Vi måste ta den chansen.

IPS: Vad är din uppfattning om hur krisen uppstod?
MY: Den orsakades av några få människors riskfyllda spekulationer i USA. Att så få människor kan skapa en världsomfattande kris är verkligen en anledning att fundera över vad som kan förändras. Världsekonomin har skakats i sina grundvalar och många människor har drabbats av detta. Dagens kapitalism är inte färdigutvecklad, den är halvfärdig.

IPS: Hur har det gått för de rika som drabbats krisen?
MY: De som förlorat miljarder dollar kommer fortfarande att ha miljarder dollar kvar. De som drabbas värst är de tre miljarder fattiga som kommer att förlora sina jobb, sin inkomst och sin möjlighet att klara uppehället.

IPS: Kommer krispaketen som presenterats att räcka?
MY: Krispaketen är till för att få igång det ekonomiska maskineriet, men ingen talar om de fattiga som drabbats. Skulle det vara möjligt att tio procent av satsningarna riktas till dem?

IPS: Hur har Grameen Bank påverkats av finanskrisen?
MY: Stora banker har skakats av krisen, men inte Grameen Bank. Idag har vi åtta miljoner låntagare som lånar motsvarande 800 miljoner kronor varje månad och återbetalningsnivån är 99 procent – och vår modell används även i västvärlden. Grameen Bank finns i New York, till exempel.

IPS: Hur skulle du förändra det globala ekonomiska systemet?
MY: Jag tror att det måste förändras i grunden. Det har fungerat för den rika delen av världen, men inte för två tredjedelar av världens befolkning som varit utestängda från det.
Systemet får inte ge utrymme för den typen av spekulation som orsakat den situation som vi har idag och fler måste bli inkluderade.