Essä 03 augusti, 2024

Dags att ge kidsen en röst

Ungdomar demonstrerar mot utfallet i ”snippamålet”, där en man i 50-årsåldern friades i tingsrätten från anklagelser om våldtäkt mot barn. Mannen dömdes senare till fängelse i hovrätten. Foto: Christine Olsson/TT.

När rösträtten infördes ansågs ungdomen vara för radikal för att få delta i demokratin. Hundra år senare är det dags att tänka om.

Våren 1917 skakades Sverige av protester och hungerkravaller. Polis red med dragna sablar mot led av demonstranter. Göteborg, Norrköping och Stockholm var några av de städer där protestmarscher, skingringsförsök och gripanden förekom. Bröd, fred och rösträtt, löd den unga arbetarrörelsens krav.

Bland de anhållna fanns både män och kvinnor. Många var i 20-årsåldern, en del yngre än så. Kvinnor saknade rösträtt vid denna tid, men även de unga männen saknade politiskt inflytande. Åldersgränsen för att få rösta i allmänna val var nämligen 24 år.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr