Efter två veckors långsamt instrilande rapporter från protesterna mot G8 i Heiligendamm/Rostock klarnar bilden. Henning Süssner har skrivit i Flamman, Jens Ergon i Arbetaren. Och bilden är att 80.000 människor – en mycket stor mönstring med tanke på att fackföreningsrörelsen aldrig kom ordentligt på tåget – demonstrerade fredligt. I Tyskland ses G8-protesterna som en stor framgång. Men inte i Sverige – där kravaller som vanligt fått stor utrymme. Därför blev resultatet av denna succé ingen succé.

Egentligen var det ett enda tillfälle som bråk från demonstranter blev verklighet – några hundra kravallsugna svartklädda ungdomar började kasta sten och ge sig på polisen trots överenskommen vapenvila under den första demonstrationen på lördagen. Inte ens det stora svarta blocket var med på dansen. Några hundra, varav en del berusade kids satte igång allt. Därefter hade polisen möjligheter att trappa upp våldet. Polisen valde att spola bort demonstranter med vattenkanoner vid en av blockaderna, med skadade trumhinnor och ögon som följd. Tårgas blandades i vattnet. Polisen använde svartklädda provokatörer inne i demonstrationerna, det är bekräftat.

Det är ett gammalt mönster. Efter varje mognad generation anarkister kommer nya spolingar. Med dem nya polisstrategier att provocera fram våld. Trehundra galningar förstör för 80.000 – det är nästan som förhållandet mellan G8-ledarna och världen. Det är nu mycket hög tid att sätta stopp för våldsverkare. Demonstrationledningar får avväpna och demaskera sabotörer, så enkelt är det.