– Asylpolitiken tycks gå ut på att människor ska känna sig så pressade att de till slut ger upp och väljer att återvända till sina hemländer, säger Karina Vestergård Madsen, talesperson för det danska initiativet Luk lejren (stäng lägren), till Flamman.
För ett par veckor sedan deltog runt 2.000 personer i en manifestation mot Sandholmenlägret, en boendeförläggning för asylsökanden, några mil utanför Köpenhamn. Syftet var dels att genomföra en civil olydnadsaktion där man klippte hål i det höga stängsel som omgärdar byggnaderna, men även att uppmärksamma dansk asylpolitik i stort.
Aktionen fick stor uppmärksamhet, bland annat för att polisen ingrep med stora mängder tårgas och runt 40 personer greps.
– Polisen var väldigt aggressiv, säger Karina Vestergård Madsen.
Hon är noga med att betona att Luk lejren arbetar med civil olydnad och icke-våldsmetoder. Hon påpekar även att initiativet har en bred uppslutning i Danmark.
– Vi har flera präster som är aktiva och det finns även en sektion som kallar sig mor- och farföräldrar mot läger.
Kritik från EU
Danmark har tidigare kritiserats för hur asylsökande behandlas av bland annat EU. Majoriteten av de flyktingar som befinner sig i Danmark bor i något av lägren.
EU har framför allt uppmärksammat längden på de asylsökandes vistelse. I genomsnitt stannar en person två-tre år på förläggningen. Men det förekommer även flera fall där flyktingar tvingats bo kvar i över tio år.
Svår tillvaro
Luk lejren har kontakt med många boenden som vittnar om en pressande tillvaro.
– Ensamkommande flyktingar kan tvingas dela rum med två-tre andra personer som de inte känner och då rör det sig om ganska små rum, säger Karina Vestergård Madsen.
De boende är inte inlåsta, men deras tillvaro är relativt strikt övervakad. Det aktuella Sandholmen är videoövervakat och de boende måste registrera sig vid bestämda tidpunkter under veckan. Den som inte dyker upp då riskerar betraktas ha gått under jorden. Möjligheterna att exempelvis laga egen mat är ofta begränsade. Samtidigt säger Karina Vestergård Madsen att det är svårt att få någon av de boende att gå ut och öppet kritisera tillvaron i förläggningarna. Många är rädda för att det ska inverka negativt på deras asylansökan.
Röda korset legitimerar
De flesta av lägren drivs av danska Röda korset på uppdrag av staten, något som Luk lejren har kritiserat.
– Röda korset är en organisation med högt anseende och de hjälper till att ge legitimitet åt det här systemet, många tänker att ”när Röda korset är där kan det inte vara så illa”, säger Vestergård Madsen.
Luk lejren arbetar dels för att förändra situationen för flyktingar i väntan på asyl, men även för att sätta fokus på flyktingpolitik över huvud taget. Danmark har sedan början av 2000-talet skärpt sina asyllagar kraftigt. Asyl ges till exempel i princip aldrig av humanitära skäl. För att någon som är gift med en dansk medborgare ska få uppehållstillstånd krävs att paret är över 24 år och inte kan anses ha en starkare anknytning till något annat land än Danmark.
Det märks även på antalet flyktingar som söker sig till landet. År 2000 ansökte drygt 12.000 flyktingar om asyl. Förra året var siffran runt 1.300.
Men trots att det finns starka strömningar som vill ha en restriktiv invandrings- och flyktingpolitik börjar även allt fler ifrågasätta den, enligt Karina Vestergård Madsen.
– Vi har lyckats uppmärksamma frågan och väcka debatt och vi kommer att fortsätta med aktioner.
