ETA utlyste i förra veckan permanent vapenvila, från den 24 mars. Därmed skulle den mer än 30 år gamla konflikten om Baskien, som krävt hundratals dödsoffer, kunna lösas fredligt. Flamman var på plats under vapenvilans första dygn.
SAN SEBASTIÁN. Enligt ett uttalande från den väpnade baskiska separatistorganisationen ETA:s ledning, ska vapenvilan sätta i gång en ”en demokratisk process i Baskien”. ETA kräver samtidigt att regeringarna i Spanien och Frankrike ska erkänna ”det baskiska folkets självbestämmanderätt”. Målet är att avsluta processen med slutlig folkomröstning i Baskien, där bland annat även frågan om Baskiens oberoende ska tas upp.
Inte minst detta krav, gör att vägen till en slutgiltig lösning på konflikten lär bli krokig. Dagarna efter ETA:s utspel präglades av livliga diskussioner i spansk media, om ramarna för de kommande fredsförhandlingarna. Den spanska högern attackerar den socialistiska regeringens förhandlingar med den terroriststämplade organisationen. Samtidigt välkomnar, enligt en opinionsundersökning publicerad i tidningen El Mundo i söndags, en tydlig befolkningsmajoritet dessa förhandlingar. 62,9 procent av spanjorerna är dock också emot ett erkännande av Baskiens självbestämmanderätt. Dessutom avfärdar nästan lika många de baskiska nationalisternas krav på att även inkludera provinsen Navarra i förhandlingarna om utökad autonomi respektive självständighet.
Släppt ur häktet
Det verkar emellertid inte bekymra Joseba Alvarez Forcada, internationell sekreterare för vänsterpartiet Batasuna. Batasuna, förbjudet i Spanien sedan mars 2003 och uppsatt på
EU:s terroristlista, brukar betecknas som ”ETA:s politiska gren”. När Flamman träffar Forcada i centrala San Sebastián har han precis släppts ut ur häktet.
– Jo, jag åkte in för ”stöd åt terrorism”, bekräftar Forcada leende.
– Men jag kom genast ut. Och det är ett tecken på myndigheternas dilemma. Det finns många i Spanien som kräver att våra ledare ska hamna bakom lås och bom. Samtidigt behöver de oss för att kunna lösa den baskiska konflikten.
På frågan om hans bedömning av den nya situationen, anspelar han på det som hände 1998, när ETA för första gången utlyste en ensidig vapenvila. Då avbröts vapenvilan efter drygt ett år, efter att den dåvarande borgerliga regeringen i Madrid försökt kväsa den vänsternationalistiska rörelsen med våld.
ETA reagerade på detta med en våg av terrordåd, som satte punkt för det första försöket att hitta en fredlig lösning på konflikten i Baskien.
– I dag är ramarna annorlunda, menar Forcada.
– Båda sidorna har insett att man inte kan driva vidare konflikten utan att låtsas om det. Sedan två år tillbaka, sedan Zapateros oväntade valseger, har allting rört sig mot den här situationen och de spanska nationalisterna har inte kunnat förhindra detta.
Legalitet dröjer
Forcada menar att det kommer att dröja tills han parti kan agera helt legalt igen i Spanien. Men det hindrar enligt honom inte partiet från att aktivt påverka fredsprocessen.
– Idag vet alla att konflikten måste lösas nu, samtidigt som alla givetvis vill försvaga en av de viktigaste förhandlingsparterna – oss. Men ingen av dem vill längre sätta punkt för fredsprocessen. Alla slag mot oss är därför mest spel för gallerierna. De vet att de inte kan förhindra att vi fortsätter kämpa för våra mål – och i dagsläget är vårt främsta mål att få Madrid att erkänna det baskiska folkets självbestämmanderätt.
Den baskiska ”patriotiska vänstern” mobiliserar nu för en stor demonstration i Bilbao kommande helg. Liknande, men mindre, manifestationer hölls i helgen i den franska delen av Baskien och i Navarras huvudstad Pamplona.
