Förra torsdagen presenterade regeringen propositionen ”Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning”, som Flamman tidigare skrivit om. Förslaget innebär bland annat att det kommer att finnas tre olika former för tidsbegränsade anställningar: vikariat, säsongsanställning och allmän visstidsanställning. Allmän visstidsanställning inne­bär att arbetsgivaren inte behöver ange något skäl till varför anställningen ska vara tidsbegränsad istället för fast.

Skilda ståndpunkter
Vänsterpartiet anordnade ett seminarium om propositionen dagen innan förslaget presenterades. I seminariet deltog Kurt Junesjö, före detta arbetsrättsjurist för LO/TCO Rättsskydd, Kent Brorsson, arbetsrättsjurist för Svenskt Näringsliv, Maria Norrbin Karlsson, ombudsman från Hotell- och Restauranganställdas förbund i Göteborg, Josefin Brink, (v) ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott och Catharina Elmsäter Svärd, (m) ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Deltagarna debatterade om vilka effekter förslaget kommer att få och ståndpunkterna var minst sagt skilda.
Är glaset halvfullt eller halvtomt? Med det exemplet ville moderaternas representant på seminariet, Catharina Elmsäter Svärd, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, visa att hur man ser på förslaget är en attitydfråga. Hon ser förslaget som en möjlighet för människor att komma in på arbetsmarknaden och för arbetsgivarna att ”våga vilja anställa”.

Svenska modellen hotad
Men farhågorna om att det här är ett i raden av förslag som kommer att innebära att balansen på arbetsmarknaden rubbas till förmån för arbetsgivarna är stora. Vänsterpartiets representant vid seminariet, Josefin Brink, menar att förslaget i förlängningen hotar hela den svenska modellen med kollektivavtal och hög facklig anslutningsgrad. Hon sade vid seminariet att bara drygt hälften av de tidsbegränsat anställda är fackligt organiserade.
– Om man tittar på, AKU – arbetsmarknadsundersökningen, så har en förkrossande majoritet av de med tillfälliga anställningar inte fått några fasta jobb efter det. Det stora problemet för ungdomar är att man ofta är arbetslös, inte att man är långtidsarbetslös, sade Josefin Brink under seminariet.
Hon menar också att en annan fara med de tidsbegränsade anställningarna är att arbetsgivarna inte investerar i dessa.

Maktförskjutning
Organisationen Svenskt Näringslivs representant Kent Brorsson tror inte att förslaget kommer att påverka anslutningsgraden och han menar att fackets makt redan är för stor. Tack vare den obegränsade konflikträtten saknas balansen på arbetsmarknaden menar Kent Brorsson.
Men Kurt Junesjö sade att förslaget innebär en enorm maktförskjutning till förmån för arbetsgivarna. Han menar att en arbetsgivare i princip kan utnyttja de tre tidsbegränsade anställningsformerna i åratal för att slippa ge en fast anställning.
Maria Norrbin Karlsson från Hotell- och Restaurang berättade om att 90 procent av deras medlemmar säger att trygga och fasta anställningar är det viktigaste fackliga kravet som de bör slåss för.
– I Malmö har sju av tio inom vår bransch tidsbegränsade anställningar, glöm inte det!, sade hon under seminariet.

FOKUS:

I Sverige var 656 000 personer tillfälligt anställda år 2006 jämfört med 395.000 år 1991.

Under de 15 senaste åren har visstidsanställningarnas andel av samtliga anställningar ökat med 70 procent.

Bland ungdomar (16–24 år) utgör de visstidsanställda majoritet på 58 procent, en ökning med 27 procent sedan 1991.

Källa: TCO/SCB

Inom Hotell- och Restaurangbranschen har de tillfälliga anställningarna ökat från tolv procent 1993 till över 30 procent år 2006.

Källa: Hotell- och Restaurangfacket