Visst är det sant att skattereducerade tjänster och femöresdyra betjäningar är frestande lättåtkomliga lösningar. Och visst må Rut och Uber ge sken av att utgöra idealet för det jämlika förhållandet. Men tittar vi närmre inser vi snart att ingenting i själva fallet har förändrats, annat än att det som tidigare ofta var kvinnans obetalda jobb nu omformulerats till ett dussin lågavlönade tjänsteyrken.
I sin kommande uppföljning av jämställdhetspolitiken ska riksdagen granska vilken betydelse den offentliga omsorgen har för fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Alltså hur politiken lyckats med att uppmuntra ett jämställt deltagande i vardagsbekymren. Det rör sig i mångt och mycket om problem som uppstått sedan hushållets båda makar började sikta på likvärdiga yrkeskarriärer. Hittills har försöken att påverka detta tagit form av bland annat en ny fördelning av föräldrapenningen och ökat stöd för föräldrar med tonåringar.
De delar av parproblematiken som fallit utanför politikens jämställdhetsinitiativ, har i stället fungerat som idéspruta för privata aktörer. Därför har vi nu hämtkassar efter tema, studenter som cyklar sig rödbitna i höstvinden för att leverera vår middag, rätten att med en utannonserad hittelön dumpa vårt dåliga samvete i en säck på trottoaren, beviljat skatteavdrag för folk som städar våra toaletter och dessutom – ett klick ifrån oss – möjligheten till en hemlevererad födelsedagspresent till dotterns kalas inom en timme!
Det är lätt att förbise det onda när målet med dessa tjänster är att underlätta folks överbelastade vardagsambitioner. Rut och Uber – två parter som från varsitt håll arbetar för att lyfta hushållets bördor! Men synar vi det hela framträder ändå en rätt bekymmersam bild: hemlivets stora jämställdhetspussel har blivit uträknat, och summan visar att det sker på en prissatt bekostnad av just ett – äntligen – jämställt hemmaliv. Sanningen ser snarare ut att vara en skenjämställdhet; förändringen bakom resultatet härrör till stor del ur att kvinnor i dag arbetar stadigt färre timmar i hemmen än förr, något som gör att de statistiskt sett närmar sig männen. Men i stället för att de ursprungliga uppgifterna blivit jämnt fördelade, lägger hushållen ut vardagsbekymren på ackord.
Inte nog med att Ruts uteblivna skatter som bekant missgynnar just de som inte har någon ekonomisk möjlighet att göra en sådan här prioritering. Gruppen där behovet av stöd kvarstår verkar dessutom falla ur statistiken som skildrar dagsläget i gemene hem. Kostnaden för medel- och överklassens jämställda hushåll framträder i stället komplett med ett ökat glapp mellan klasserna, där medel- och överklassen helt oreflekterat har smugit in tjänstefolk i ekvationen för att uppnå ”jämställdhet” i svenska hem.
_____________________________________
Prova Flamman!
Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.
