1 184 anmälningar. Så många gånger har brottet förolämpning mot tjänsteman rapporterats in mellan lagens införande den 2 juli i år och början av december 2025.

Av anmälningarna har över hälften lämnats in av polisman i tjänst. 383 har lagts ned, 477 är fortfarande öppna, och 181 har tagits vidare till åklagare. Hittills har ett par domar fallit, bland annat mot den 36-årige man i Göteborg som var först med att fällas för brottet i början av september efter att ha kallat en kvinnlig polis för ”hora”.

Mannen dömdes till totalt 3 000 kronor i dagsböter, samt 10 000 kronor i skadestånd till polisen i fråga.

Det finns tydliga mönster i de fall Flamman tittat närmare på. Nästan samtliga åtalade är män, många av dem i tonåren, medan de utsatta är både män och kvinnor. Ofta åtalas personerna även för andra brott i anslutning till förolämpningen, och många har även tidigare domar på sig.

Ofta är det just poliser som anmält brottet. Inte sällan kräver poliserna personligt skadestånd för kränkningen.

Men utfallen ser olika ut.

Flamman har tittat närmare på ett axplock av de fall som gått till domstol.

1. Kallade civilpolis för n-ordet: ”Man gör inte så”

En 16-årig flicka åtalas för våld mot tjänsteman samt förolämpning mot tjänsteman. Detta efter att hon sparkat två civilklädda poliser på benen och kallat den ena av dem för ”hora” och ”neger”.

De misstänkta brotten skedde en kväll i början av september, i samband med att poliserna ingrep mot ett antal ungdomar som drack alkohol utanför en grundskola i en Stockholmsförort.

Flickan gick enligt polisens påståenden iväg från gruppen, och polisen följde då efter.

”Jag förklarar för henne att hon befunnit sig på en plats där det förekommer missbruksproblematik, där det säljs narkotika och eftersom jag befarar henne vara under 18 år så vill jag veta vem hon är”, säger han i förhör.

Därefter börjar flickan säga emot poliserna, som väljer att ta med henne till polisbilen för att köra henne hem till sin mamma. Då sparkar flickan dem enligt poliserna 

– Det är kränkande. Spelar ingen roll hur gammal hon är. Man gör inte så, säger polisen, som begärt 10 000 i skadestånd.

Själv uppger flickan att polisen tryckte upp henne mot bilen och kroppsvisiterade henne för narkotika. Hon säger också att polisen hotade med att ”klippa till” henne, och att hon berättade detta för modern när de kommit fram men möttes med misstro.

– Så då blev jag jätteledsen och jättestressad och därför började jag säga typ hora och n-ordet och så, för att jag var jättestressad och jätteirriterad att mamma inte trodde på mig.

Tingsrätten dömer flickan till böter för brottet, då det rasistiska tillmälet ”inneburit en så pass allvarlig kränkning av [polismannens] personliga integritet”. Man sänker dock bötessumman till 8 000 kronor. Den 16-åriga flickan är tidigare dömd för olaga hot.

Källa: Solna tingsrätt, B 12816-25.

2. Missade uppkörning – kallade förarprövare ”jävla rasist”

En 18-årig man åtalas för hot och förolämpning mot tjänsteman, med en trafikinspektör som målsägande. Upprinnelsen var att han underkändes på sin uppkörning, och enligt förarprövaren då fick ett utbrott i bilen.

Jag har bedömt att uttrycket ”jävla rasist” skulle kunna ingå i kriminaliseringen.

”Då blev han väldigt arg, slog sig själv på benen och skrek ’vafan är jag underkänd för’”, säger han enligt polisens förundersökningsprotokoll.

Den 31-åriga förarprövaren uppger att han då gick ut ur bilen – och att eleven då sade att ”det är bra du går ut innan jag slår sönder dig”. Han kallade även mannen för ”jävla rasist”, en uppgift som styrks av både den målsägande och den åtalades bror.

– Jag har bedömt att uttrycket ”jävla rasist” skulle kunna ingå i kriminaliseringen, säger åklagare Clara Herrlin till Flamman.

Hon säger att praxis kring den nya lagen fortfarande är osäker, och att det är upp till tingsrätten att bedöma om uttrycket ska omfattas eller inte.

– Därför finns det anledning att ta det här till tingsrätten. Det är en så pass tydlig förolämpning att det finns anledning att framställa en stämning. Sedan får den rättsliga bedömningen överlåtas till tingsrätt.

Mannen är tidigare ostraffad.

Dom väntas komma i slutet av januari 2026.

Källa: Kristianstads tingsrätt, B 3457-25

3. Söp vid macken – kallade poliser ”jävla fittplitar”

En 16-årig pojke frias från åtalet om förolämpning mot tjänsteman, med tre poliser som målsägande. Detta efter att han fyllnat till utanför en Circle K-mack i Enköping tillsammans med sina vänner. Efter ett tag uppstod tjafs med en ordningsvakt på platsen, och polis tillkallades.

Polisen beskriver pojken som kraftigt berusad, och säger att han vägrade han lyssna på tillsägelser. De säger att han hade ”jätteotrevlig attityd” och kallade poliserna för bland annat ”jävla fittplitar” och ”jävla idioter”.

Trots den starka bevisningen mot pojken friades han av Uppsala tingsrätt – då förolämpningarna riktade sig mot poliserna som kollektiv.

”Jag sade lite fula saker, men det var mest i stunden. Kände mig väldigt utpekad när det kommer fram tre poliser och rycker upp mig utan att säga så mycket. Så det var väl mest det”, säger pojken själv i förhör.

Medan poliserna körde pojken hem till hans mamma spelade de in honom med kroppskamerorna, vilket användes som bevisning.

”Ni är så jävla fittiga just nu”, sade 16-åringen bland annat i bilen.

Poliserna anmälde pojken för förolämpning mot tjänsteman, men begärde ingen ersättning.

Trots den starka bevisningen mot pojken friades han av Uppsala tingsrätt – då förolämpningarna riktade sig mot poliserna som kollektiv. ”Även om det är nedsättande uttalanden har uttalandena riktats mot samtliga polismän vid ingripandet och har inte varit riktat mot någon enskild person”, skriver de i domen, och fortsätter:

”Sett i sitt sammanhang kan [16-åringens] uttalanden inte varit ägnade att kränka polisernas självkänsla eller värdighet. Åtalet ska därför ogillas.”

Källa: Uppsala tingsrätt, B 7048-25

4. Polis ville få ”horunge-ersättning” – åtalad frias

En 31-årig man frias från åtal för förolämpning mot tjänsteman, med en polis som målsägande.

Det var i början av oktober som tre civilklädda poliser stormade in i den lägenhet där 31-åringen hyr in sig i andra hand. Han reser sig upp, men ombeds sätta sig ned av en av poliserna.

Den åtalade medgav själv att han använt ordet ”horunge” om polisen, men menar själv att han blev kallad för ett rasistiskt tillmäle.

”[Den åtalade] säger då något i stil med ’din lilla hora, du är en liten hora, din lilla hora’”, hävdar polisen enligt förundersökningen.

Han anmälde 31-åringen för förolämpning mot tjänsteman och folkbokföringsbrott, och krävde även en ersättning på 10 000 kronor för kränkningen.

Den åtalade medgav själv att han använt ordet ”horunge” om polisen, men menar själv att han blev kallad för ett rasistiskt tillmäle. Enligt honom ska polisen ha sagt ”din jävla neger, kan du sätta dig ner”. Mannen satte sig då ned och sade ”kalla mig inte neger, din horunge”.

Solna tingsrätt bedömde att frågan om det rasistiska tillmälet är en ”ord mot ord-situation”. Ordet ”horunge erkänns dock av båda parter”. Ändå friades mannen.

Tingsrätten menar att det kan ”ifrågasättas om uttalandet ’horunge’, i den situation där det har uttalats, på ett mer ’personligt plan’ träffade den angripne”, skriver de, och menar dessutom att poliser bör ha en ”viss toleransnivå i tjänsteutövningen”, till exempel att personer som blir föremål för ingripanden eller andra beslut ger uttryck för sina känslor i mindre väl avvägda ordalag.

”Enstaka uttalanden i affekt som snarare ger uttryck för egen ilska och exempelvis fysisk smärta bör därför inte utgöra brott”, skriver de i domen.

31-åringen har en dom för olovlig körning elva år tillbaka i tiden, men är i övrigt ostraffad.

Källa: Solna tingsrätt, B 11424-25

5. ”Äckliga jävla fitta” – socialsekreterare trakasserades på mejl

En 37-årig man åtalas för förolämpning mot tjänsteman, med en socialsekreterare som motpart.

I mejlväxlingen mellan mannen och den kvinnliga socialsekreteraren kallas hon bland annat för ”korkade jävla åsna”, ”ditt feta helvete” och ”äckliga jävla fitta”. Kontakt ska även ha skett över telefon, där fler förolämpningar utdelades.

Socialsekretaren säger i förhör att hon är van vid att människor blir besvikna över beslut, men ”att det [den åtalade] gör är bland det värsta hon har upplevt” och att det varit ”psykiskt påfrestande när mannen mejlat henne. Hon säger också att hon inte kan koppla av på sin fritid, utan oroar sig för vad som ska möta henne under kommande arbetsdag.

Kontakt ska även ha skett över telefon, där fler förolämpningar utdelades.

Socialsekreteraren anmäler mannen för förolämpning mot tjänsteman, och mannen erkänner brottet. När han får frågan om varför han skrivit mejlet säger han att det ”varit ett helvete att vara sjuk och gå på soc och inte bli betrodd, bli motarbetad”. Mannen uppger att han har diabetes och giftstruma.

Han motsätter sig samtidigt socialsekreterarens krav på 10 000 kronor i ersättning, enligt förhörsanteckningarna:

”[Den åtalade] säger att han skulle vilja betala men att han inte kan betala då han inte har några pengar.”

37-åringen är tidigare dömd för grovt hot mot tjänsteman. Dom i målet väntas i början av mars 2026.

Källa: Eksjö tingsrätt, B 2662-25

Maria Rasmussen, lektor i straffrätt vid Uppsala universitet, säger att hon inte har ”någon direkt uppfattning” om huruvida det stämmer att nya lagar ofta följs av en våg av anmälningar och åtal.

Hon säger att det kan variera från fall till fall, och att det spelar in att förolämpning mot tjänsteman faller under allmänt åtal. Detta innebär att åklagare kan väcka åtal utan att den utsatta själv måste driva saken, vilket ofta gör att fler anmälda ärenden tas vidare.

Samtidigt menar hon att den nya lagen ”i hög mån” kan luta sig på den betydligt äldre ”vanliga” förolämpningslagen, ”eftersom brotten stämmer överens med varandra”.

Personligen trodde jag inte att det skulle väckas så många åtal för brottet när det infördes.

”Det står i propositionen att tanken är att vägledning för prövningen av förolämpning mot tjänsteman ska hämtas i förarbeten och praxis rörande det vanliga förolämpningsbrottet”, förklarar hon i ett mejl.

Hon är dock överraskad över siffrorna som Flamman redovisar.

”Personligen trodde jag inte att det skulle väckas så många åtal för brottet när det infördes och har blivit förvånad över rapporterna som kommit om att många fall tas till domstol”, skriver hon, och fortsätter:

”Man får dock komma ihåg att det är riksdagen som har valt att lägga brottet under allmänt åtal.”

Flera fackliga organisationer ställde sig bakom lagen om förolämpning mot tjänsteman när den kom i somras. Mikael Smeds, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, säger att det gått allt för kort tid sedan lagen infördes för att dra några säkra slutsatser om lagens effekter. Men grundsynen är fortsatt positiv.

”Förbundets hållning är alltjämt att den nya lagstiftningen är en viktig pusselbit för att komma till rätta med den allvarliga situationen som myndighetspersonal är i, där kränkningar och aggressiva tillmälen mot ansvariga tjänstemän inte kan accepteras”, skriver han i ett mejl till Flamman.

En annan facklig organisation som ställde sig bakom lagen var Vårdförbundet. Vice ordförande Jani Stjernström (bilden), som till vardags arbetar som ambulanssjuksköterska, säger att både hot och förolämpningar är en del av medlemmarnas vardag, inte minst på akutmottagningar.

– Men det är en komplex situation, för hos många finns det sjukdomstillstånd som ligger bakom de kränkande orden. Vissa kommer in och kastar ur sig fula ord under påverkan från droger och alkohol, men är också så pass sjuka att de behöver hjälp, säger hon till Flamman.

– Man kan inte anmäla varje patient som kommer in, utan vi måste säkerställa ett inflöde av patienter som inte blir upptrissade i rädsla för att vi ska polisanmäla dem.

Kan det uppfattas så?

– Ja, och det kan göra det ännu värre. Det kräver kunskap om hur man professionellt möter människor som i sin frustration ger utlopp för sådant som ibland ter sig väldigt förolämpande.

– Sedan finns det extrema situationer där människor inte vill något annat än att skada. Där vill vi ha nolltolerans. Men man måste förstå hur man gör det på rätt sätt.

Om man hittar den balansen, kan lagen ha sin plats då?

– Det är ett stöd i dialogen med arbetsgivaren. Sedan finns det naturligtvis ingen hos oss som fack som säger att man ska tillåta förolämpningar. Men hur ska det fungera så att man ändå som vårdsökande kan känna sig värdigt behandlad?

Hon säger att valet att ställa sig bakom lagen delvis handlade om att vårdpersonal ska ha samma möjligheter att anmäla kränkningar som polisen.

– Det blir knepigt om det blir domar på förolämpningar mot poliser, samtidigt som det är helt okej mot räddningspersonal och ambulanssjuksköterskor. Men det är mer komplext när vi tittar på våra uppdrag inom vården.

Likt Akademikerförbundet SSR har Vårdförbundet ännu inte följt upp den nya lagen från centralt håll, utan säger att man under det senaste året fokuserat på frågor om hot och våld. Inte minst efter att en ambulanssjuksköterska i höstas mördades under en utryckning.

– Många känner oro inför ensamarbete, och för många är den oron större än den för att komma till jobbet och få en förolämpning. Men att ta bort ensamarbetet är inget som arbetsgivaren vill åstadkomma lättvindigt.

Polisförbundet har varit starkt positiva till den nya lagen. Men även poliser har höjt kritiska röster sedan lagen infördes. Viktor Adolphson (bilden), som är känd i sociala medier under namnet YB Södermalm, skrev nyligen i fackliga Polistidningen att han fortfarande är ”i grunden positiv” till den nya lagen, men att han oroar sig över antalet anmälningar som kommer in från poliser runt om i landet.

”När jag via media tagit del av många av de anmälningar som granskats har jag blivit förvånad. Där har återfinns förolämpningar såsom könsord, anspelningar på sexuell läggning, att saker ska sugas. Det ’gamla vanliga’ med andra ord. Samt en del exempel som fått mig att i stället börja skratta”, skriver han i tidningen, och fortsätter:

”Jag befarar att slentrianmässigt anmälande av allsköns nedsättande kommentarer urholkar syftet med den nya lagen, vi skjuter oss själva i foten.”

Han skriver också att poliser bör ha en ”viss mental beredskap och förmåga att tåla förolämpade saker sagda i affekt.”

”Vi ingriper, ofta våldsamt och dramatiskt mot människor, i situationer då de är arga, rädda, berusade eller inte i psykisk balans. Att människor då skriker förolämpande saker måste vi kunna hantera. Utan att driva det som rättsprocess upp i domstol.”

Merparten av riksdagspartierna valde att ställa sig bakom lagförslaget, bland annat med grund i fackens positiva inställning. Bland dem som röstade ja fanns Vänsterpartiet, vars rättspolitiska talesperson Gudrun Nordborg i somras motiverade beslutet för Flamman.

– Vi kan aldrig förutsätta att en lag inte blir missbrukad, det finns det ständigt risk för. Men det som de olika fackförbunden framfört väger tungt, och det var det som fick oss att inte gå in och yrka på avslag, säger Gudrun Nordborg, och tillägger:

– Jag har jobbat tillräckligt länge i olika arbetsmiljöer där det finns risker för sådana här utsatta lägen.

I riksdagen fanns det bara ett parti som röstade emot det nya lagförslaget: Miljöpartiet. Partiets rättspolitiska talesperson Ulrika Westerlund (bilden) säger att man såg en risk för att den nya lagen skulle kräva stora resurser av rättsväsendet.

– Det är inte trevligt att kalla tjänstepersoner för skällsord. Men är det värt att göra det till ett brott? Det handlar om ord, inte hot och annat som redan är kriminaliserat.

Hon säger att Flammans siffror ”låter som väldigt mycket”.

– Man vara medveten om att polisen samtidigt saknar resurser att utreda väldigt många så kallade mängdbrott, som butiksstölder och villainbrott, som påverkar människor i deras vardag. Att utreda de brotten, där människor blivit bestulna eller fått inbrott, borde vara högre prio än att någon blivit förolämpad. Jag tycker fortsatt det var rätt att avslå.

Hon säger att den friande domen mot en man som kallade en polis för horunge var en ”klok dom”.

– En partikollega som själv är polis uttryckte att det är fruktansvärt när personer skriker nedsättande ord mot en under ett gripande. Men frågan är om vi vill ha ett samhälle där allt oönskat ska lagföras bort.

– Det blir intressant att följa vad som kommer att vara ett brott enligt lagen. Om det där inte är ett brott enligt domstolen får vi se vad som händer med kommande domar. De gör en uttolkning av hur lagen ska följas.

Om exemplet där en man kallade sin socialsekreterare för ”åsna” och ”fitta” säger hon att man ”så klart inte ska få uppföra sig på det sättet”.

Inrikes/Nyheter • 20 september, 2024

Enklare för polisen att avlyssna: ”En rättsstat i fritt fall”

– Det var sådant som fackförbunden lyfte och ville komma åt. Man ville sätta stopp för den här typen av beteende. Men jag vet inte om lagstiftningen hjälper mot det. Den här personen är ju redan dömd för olaga hot, och uttrycker sig ändå på det här sättet i ett nytt mejl.

– Det finns personer som fortsätter uppföra sig väldigt illa, trots att man försöker få dem att inte göra det.

Hon säger att partiet kommer fortsätta bevaka den nya lagen och hoppas på att domstolarna gör så kloka bedömningar som möjligt, men att man inte kommer driva på för ett avskaffande med tanke på de andra partiernas enighet.

– Men jag hoppas att vi inte får ett samhälle där personer blir dömda för att ha skrikit åt poliser. Jag tycker inte det är en rimlig resursanvändning.

Flamman har sökt Polisförbundet och Viktor Adolphson.

Jacob Lundberg

Nyhetsredaktör på Flamman.