Den amerikanske presidentens beslut, trots hans stora makt, kan stoppas eller förhalas av senaten. Senaten har avgörande makt över lagstiftningen och godkänner dessutom den nya regeringen, juridiska utnämningar och internationella avtal. För första gången på mycket länge har demokraterna chansen att få kvalificerad majoritet i senaten, 60 av hundra ledamöter, vilket skulle ge dem en unik möjlighet att driva igenom lagförslag. Idag har republikanerna 49 senatorer och demokraterna 51.
Av de 35 senatorer som ska väljas på valdagen så innehas idag 23 platser av republikaner och tolv av demokrater. Ingen av de demokrater som ska upp till omval ser ut att förlora sin plats. Däremot sitter många av republikanerna löst. I stater som Virginia, New Mexico och Colorado ser demokraterna ut att kunna ta mandaten från republikanerna, vars senatorer inte ställer upp för omval. I Oregon, North Carolina, New Hampshire och Minnesota utmanas republikaner som ställer upp till omval av starka demokratiska motståndare. I svenskbygderna i Minnesota är den kände komikern Al Franken demokraternas kandidat. I Oregon är Obama mycket populär, han drog 75.000 personer till ett valmöte i Portland. Den sittande republikanske senatorn Gordon Smith försökte i en desperat TV-annons påstå att Obama tyckte att han var en bra kandidat.
Även i stater där republikanerna sannolikt vinner presidentvalet har deras senatorer problem. I Mississippi väger opinionen jämnt mellan partiernas kandidater. I Alaska och Kentucky, två republikanska fästen, hotas två kandidater av pågående korruptionsskandaler.
