Osäkerhet och motstridiga rapporter råder kring effekterna av USA:s flyganfall i Somalia. Men oavsett vilka föregivna orsaker till krigsoperationerna som har presenterats, kan en sak tas för givet: attackerna syftar till att destabilisera Afrika och främja USA:s intressen i regionen.
USA:s attacker i början av förra veckan har följts av fler flyganfall i södra Somalia. Det är dock oklart om det är USA eller etiopisk militär som har fortsatt bombningarna. Washington uppgav att man hade riktat sina attacker mot misstänkta Al Qaida-anhängare bland de flyende styrkorna från de muslimska domstolarna, som kontrollerade stora delar av Somalia tills de drevs ut ur huvudstaden Mogadishu i slutet av förra året.
Även Etiopien uppgav att ett antal ”terrorister” hade gripits efter attackerna i södra Somalia. De första uppgifterna från USA talade om att den man som har pekats ut som hjärnan bakom attackerna mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998, hade dödats under flyganfallen.
Dessa uppgifter har nu tagits tillbaka. I stället kommer fler och flera uppgifter, och allt trovärdigare, om att ett stort antal civila dödades i attackerna. Samtidigt har vägspärrarna och osäkerheten återvänt tillMogadishus gator. Invånare vittnar om hur de inte längre vågar sig ut och den etiopiska militärens förläggningar i huvudstaden har angripits.
Den svaga interimsregeringen, som återvänt till huvudstaden skyddad av etiopiska styrkor, har infört ett tremånaders undantagstillstånd i ett försök att få bukt med situationen. Få tror att det kommer att fungera.
Därmed riskerar Somalia att återgå till det tillstånd av kaos och den anarki som tidigare rådde.
När de muslimska domstolarna tog över i stora delar av Somalia i mitten av förra året betydde det också en stabilisering av den osäkra situation. Somalia har sedan i början av 1990-talet i princip styrts av olika klanledare, ofta beskrivna som krigsherrar, vilka har kontrollerat små områden och även stridigt inbördes.
Men långt ifrån att vara de extremistiska islamister, som de ofta har utpekats som i västliga massmedier, var de islamiska domstolarna lika mycket ett sekulärt som ett religiöst projekt. Bakom domstolarna stod bland annat mäktiga affärsintressen inom den inflytelserika Hawiye-klanen, som tröttnat på kaos och anarki.
Den svaga interimsregeringen som funnits i Somalia sedan några år tillbaka saknade helt förmåga att stabilisera landet. I och med de islamiska domstolarnas framgångar och maktövertagande inleddes seriösa afrikanska försök, bland annat inom ramen för den Afrikanska unionen, för att få till stånd en hållbar lösning i Somalia.
Förhoppningen var att moderata element inom domstolarna och övergångsregeringen tillsammans skulle kunna ge Somalia en trovärdig regering med förmåga att upprätthålla landets självständighet.
Det var för att förhindra en sådan lösning som USA angrep Somalia.
USA:s intressen i Afrika främjas för närvarande bättre av kaos och anarki än självständiga stater med handlingsutrymme att motsätta sig USAs politik. Och skulle situationen på något sätt glida USA ur händerna, räknar man med att kunna återställa ordningen genom så kallad ”humanitär intervention” antingen på egen hand eller via FN eller någon annan multilateral institution som USA på ett eller annat sätt kontrollerar.
De afrikanska länderna har hamnat i en svår situation. Etiopien ses av den överväldigande befolkningen i Somalia som en ockupationsmakt och USA:s verktyg.
Spänningarna mellan Somalia och Etiopien kommer säkert att öka om de etiopiska trupperna stannar kvar och kan bli till ett hot mot såväl den svaga interimsregeringen i Somalia som Meles Zenawis etiopiska regering.
Samtidigt kan det bli svårt för AU att skicka fredsstyrkor till Somalia, när Etiopien drar sig tillbaka.
– Att skicka styrkor vore för oss som att ge oss in ett veritabelt moras. Det skulle uppfattas som att vi stred för USA i kriget mot terrorn. Varje fredstyrka där skulle förlora sin trovärdighet, uppger en hög tjänsteman vid Sydafrikas UD.
Den Afrikanska unionen, som faktiskt har krävt att Etiopien lämnar Somalia, inleder i nästa vecka sitt åttonde toppmöte i Etiopiens huvudstad Addis Ababa. Det kommer att krävas stor diplomatisk finkänslighet för att inte köra fast i det ”somaliska moras” som USA har gillrat för de afrikanska länderna.
