Nätläkarföretag som Kry, Doktor. se och Min doktor har fått en rejäl skjuts under coronapandemin. När allt färre ville besöka den fysiska vårdcentralen sköt antalet digitala besök hos privata aktörer i höjden. Regionernas kostnad för digitala vårdaktörer uppgick, enligt en sammanställning region Sörmland gjort, till 957 miljoner kronor i fjol. Det är mer än tre gånger så mycket som vad det kostade för två år sedan. Stockholmarna lägger mest pengar på nätläkare per invånare, och minst lägger invånarna i Norrbotten. Detta trots att idén med nätläkare och digitala vårdbesök lanserades som ett sätt att täcka upp för en bristande samhällsservice på bland annat glesbygden, där avstånden till vårdcentralen kan vara milslånga.
– Det är helt klart en tydlig fördel att man om man bor på vischan kan få tillgång till att prata med en nätläkare i videosamtal. Eller för dem som har fysiska åkommor eller social fobi som inte kan eller vill ta sig till en fysisk vårdcentral. Det var ju idén med nätläkarna. Men så har det inte blivit. Det är inte de som utnyttjar tjänsterna, och nätläkarna själva accelererar den utvecklingen, säger Peter Bergwall. Han är rättssociolog och har nyligen publicerat en avhandling om hur nätläkartjänsterna blottar bristerna i det svenska sjukvårdssystemet.
Nätläkarna riktar, enligt Peter Bergwall, medvetet in sig på storstäder, bland annat med genom att fokusera sin reklam där. Nyhetsbreven från företagen handlar dessutom i hög utsträckning om problem som kan behandlas med näsdroppar och solkräm, ett steg i ledet där gränsen mellan vård och konsumtion suddas ut.
– Man lägger apotek i gallerier där man kan komma i kontakt med en nätläkare. Ica, apotek och vårdcentral blir tre stopp på samma shoppingrunda. Det är vårdkonsumtion. Egentligen är tjänsterna till för multisjuka, kroniskt sjuka och personer med diabetes, men där finns inte de lägst hängande frukterna. En frisk patient är mer lönsam.
Enligt Peter Bergwall är detta något man får räkna med. Att nätläkarna försöker generera så mycket vinst som möjligt, kringgå regelverk och rikta in sig på patienter som inte lider av några allvarliga sjukdomar är själva tanken med verksamheten.
– Man kan inte skylla på nätläkarna. De spelar spelet enligt de regler som finns. Folk tror att allt var frid och fröjd och så kom nätläkarna och tog pengar från vanlig sjukvård. Men de är bara en tydlig symbol för det sjukvårdssystem vi bestämt oss för att ha. De är ingen avart, utan passar snarare perfekt in i systemet. Jag har mina synpunkter på nätläkarbolagen men roten till problemet ligger på systemnivå, där man byggt in en principkonflikt, säger han.
Det som som Peter Bergwall syftar på, och som han menar att nätläkarna speglar, är konflikten mellan å ena sidan valfrihetsreformen 2010 och å andra sidan behovs- och solidaritetsprincipen, som infördes under 90-talet. Den senare utgår från att den med störst behov ska få vård först och att de sjukaste ska få mest resurser, som del av den etiska plattform den svenska sjukvården skulle vila på.
– Man har behållit etiska principer om solidaritet och att använda resurser till hälsa och kvalitet, men har inte diskuterat hur en valfrihetsreform rimmar med det. Det är grunden till problemet vi har nu, med stora resurser till friska patienter med väldigt stor valfrihet utan att tänka på hur det påverkar äldre, funktionshindrade och multisjuka. Nån måste prioritera vart vi lägger mest resurser, annars är det bara en otyglad valfrihet med ekonomistisk syn på vad frihet är, säger Peter Bergwall.
Det är det han menar syns så tydligt med nätläkarna. Gratis för relativt friska storstadsbor, men dyrt för regionerna, och mindre pengar till fysiska vårdcentraler på landsbygden.
– När det är möjligt att välja något som är så tillgängligt och till och med gratis så undergräver det legitimiteten för att man ska vilja betala skatt för sin vårdcentral, som kanske har långa köer och brist på personal. Det är en nedåtgående spiral.
Om det får fortsätta tror Peter Bergwall att ojämlikheten i vårdutbudet beroende på vart man bor bara kommer att accelerera.
– Nätläkarna växer exponentiellt för varje år och de spelar ut de olika regionerna mot varandra genom att flytta runt. Om regionerna eller SKR ändrar på reglerna, då ändrar sig nätläkarna något för att kunna fortsätta att maximera vinsten. Det är inte olagligt, men moraliskt tveksamt. Lagstiftarna måste ta tag i otydligheten och de slappa reglerna. Det är de som allra mest behöver sjukvård som betalar priset om nätläkarföretagen fortsätter att sluka resurser, säger han.
Så mycket kostar nätläkarna
2020: 957 miljoner kr.
2019: 522 miljoner kr.
2018: 277 miljoner kr.
Ett gratis chat- eller videobesök hos nätläkare kostar regionen 500 kr.
Att få recept förnyade är också gratis för patienten, men kostar regionen 500 kr.
Nätläkarkostnader per capita 2020
Stockholm: 153 kr per invånare.
Uppsala: 97 kr per invånare.
Norrbotten: 40 kr per invånare.
SKR undersöker alternativa ersättningsmodeller för att hindra den stora resursförbrukningen för nätläkarna.
Källor: Siffror från Läkartidningen och region Sörmland.