Utrikes 25 augusti, 2023

Ukrainsk vänster: ”Det är i Rysslands intresse att besegras”

Jonas Sjöstedt besöker ukrainska vänsteraktivister i Kiev, för ett samtal om den globala vänsterns stöd och svek i spåren av Ukrainakrisen, extremhögerns roll i det ukrainska samhället och behovet av en ny internationalism som omfattar alla förtryckta folk.

Rysslands krig mot Ukraina har lett till starka reaktioner och mycket solidaritet från vänstergrupper och partier runt om i världen. I den svenska riksdagen råder total enighet om stödet till Ukraina, även vapenleveranser. Vänsterpartiet har krävt att sanktionerna mot Ryssland ska skärpas, exempelvis att all import av rysk gas ska stoppas. 

Men både i Sverige och runt om i världen har det också funnits avvikande röster till vänster. Dels har det varit pacifister som anser att vapenleveranser förvärrar och förlänger konflikten. Dels har det funnits de som lägger skulden för konflikten på andra än Ryssland själva, och menar att Natos utvidgning provocerat Putin, att ukrainarna styrs av USA, eller till och med att Ukraina skulle vara fascistiskt.

Flamman reste till Kiev för att fråga några av dem som kan situationen allra bäst: den ukrainska vänstern. Zakhar Popovych, Denys Pilash och Vitalii Dudin är alla ledande företrädare för Sotsialnyi Rukh (Sociala rörelsen), den viktigaste vänsterkraften i Ukraina och en samlingspunkt för olika strömningar av demokratiska socialister, marxister och radikala fackliga aktivister. Målet på sikt är att bilda ett vänsterparti och få större inflytande över politiken i landet.

Större delen av vänstern i Europa har stöttat Ukrainas sak, men det finns också de som försöker lägga en del av skulden för kriget på Ukraina. Hur ser ni på dem till vänster som ursäktar Ryssland?

Vitalii: De förnekar eller förenklar den politiska verkligheten. De erkänner hotet från den amerikanska imperialismen, men struntar i hotet från den ryska motsvarigheten. I den nya verkligheten har deras analys kollapsat helt, men de vägrar medge sitt misstag. Därför är deras enda möjlighet att försöka lägga skulden på Ukraina som en agent för Nato. Men Ukraina har aldrig varit med i Nato, och jag ser inga tecken på att Ukraina kommer att gå med under de närmaste åren. Att det diskuteras beror på att etablissemanget inte har något annat att prata om. De vill inte tala om den sociala ojämlikheten i Ukraina, eller hur våra oligarker ska tvingas dela med sig av sina rikedomar till folket. 

Denys: Samtidigt som vi avfärdats som företrädare för västerländsk imperialism av vissa så har vi också mött mycket solidaritet. Från invasionens första dag fick vi brev och stöduttalanden, såväl som materiellt och politiskt stöd från hela världen. Från Brasilien till japanska vänstergrupper. Vi har mötts av mycket uppriktig solidaritet och många som verkligen vill förstå vad som händer. 

I den europeiska vänstern, vilka vänsterpartier har varit på er sida, vilka ser ni som era vänner?

Denys: Det finns ett spektrum. Vänstern i öst- och centraleuropa, exempelvis polska Razem, har stöttat oss från dag ett. Även de nordiska vänsterpartierna har omfamnat våra krav, från skuldavskrivning till fullskaligt militärt stöd. Det svenska Vänsterpartiet och båda de norska vänsterpartierna är på vår sida, även om det för partiet Rött i Norge krävdes en lång intern debatt för att komma dit. 

Sedan finns det mer tveksamma partier i vänstern.  I den kommunistiska miljön verkar många fortfarande tro att solen stiger upp i Moskva. Partier som Melenchons La France insoumise säger sig nu vara emot kriget, men talade länge om dialog med Ryssland. De är dock fortfarande försiktiga i sitt stöd för Ukraina. Än värre är situationen i tyska Die Linke. Trots att vi kommunicerat mycket med dem verkar de inte förstå vår situation, och de har inte förbättrat sin position märkbart. I början av kriget lyssnade vi på den grekiske vänsterpolitikern Jannis Varoufakis, då våra länder har många likheter. Men han blev aggressiv i sin position, och anklagade bägge sidor. 

Kontroversiell. Sahra Wagenknecht har skapat debatt i tyska vänsterpartiet Die Linke med sina krav på att vapenleveranserna till Ukraina stoppas. Foto: Britta Pedersen/AP.

I Sydeuropa, där USA stödde högerextrema diktatorer under lång tid, har många problem med Nato. Men det finns nyanser där också. Även om det är svårt att tala med den spanska vänstern så har ordförande för vänsteralliansen Sumar, Jolanda Diaz, varit tydlig i sitt stöd från dag ett. Även Bloco i Portugal har varit tydliga i sin ståndpunkt mot rysk imperialism. De arbetar bland annat för avskrivning av Ukrainas statsskuld – ett problem många i Sydeuropa känner igen.

Vi har bra kontakter i det brittiska Labourpartiet, där det finns en stark solidaritetsgrupp kopplad till John McDonnell som kampanjar för Ukraina. Däremot har Jeremy Corbyn upprepat ett förenklat och naivt pacifistiskt budskap riktat mot båda sidor, och han används av dem som försöker försvara Ryssland.

Att Ukraina skulle vara fascistiskt eller nazistiskt är ett favoritargument från dem som stöttar eller ursäktar Ryssland. Samtidigt har högerextremism har varit ett reellt problem i Ukraina. Hur ser situationen ut i dag?

Vitalii: Det är fortfarande ett problem för Ukraina, men det är ett internt ukrainskt problem som måste lösas av vår regering och vårt civilsamhälle. Inte genom en militär imperialistisk invasion av en diktatur som Ryssland. 

Denys: Vi har mött våld från högerextremister under lång tid – det började för 15 år sedan. Ukrainsk vänster, feminister och hbtq-aktivister angreps fysiskt på gatorna av extremhögerns våldsverkare, och även om vi sökte efter internationellt stöd var intresset svalt. 

Men när Ryssland annekterade Krim och startade den här konflikten så gjorde de talet om fascism i Ukraina till en central del av deras propaganda. Plötsligt började många i den internationella vänstern intressera sig och oroa sig för extremhögern i Ukraina. 

Det håller i stället på att uppstå en ny ukrainsk nationell medvetenhet som omfattar ukrainarnas mångfald.

Ja, extremhögern är ett problem. Å andra sidan har de inte haft något folkligt stöd sedan 2010, då de gjorde ett bra valresultat. Senast fick de inte mer än två procent av rösterna. De flesta människor är emot extremhögerns etniska nationalism. I senaste presidentvalet valdes en kosmopolitisk inkluderande president, istället för en oligark som flyttat sig i riktning mot konservativ nationalism. 

Även om vi haft problem med att högerextremister haft framstående positioner inom Azovregementet och inrikesministeriet så har extremhögerns inflytande minskat inom militären. Situationen är också mycket bättre nu än när kriget började 2014, då de lyckades framställa sig själva som representanter för motståndet mot Ryssland. 

I dag finns alla sorters ukrainare i militären: från alla delar av landet och från alla sociala skikt. Det är ryskspråkiga och ukrainskspråkiga med olika etniska bakgrund, som alla deltar i motståndet mot Ryssland. I armén finns övervägande arbetarklass från industristäder och landsbygden, som är långt ifrån extremnationalistiska idéer. Extremhögern har försvagats, och det håller i stället på att uppstå en ny ukrainsk nationell medvetenhet som omfattar ukrainarnas mångfald.

Vilket stöd vill ni se från den europeiska vänstern?

Vitalii: Vänstern måste stå på samma sida som folk som förtrycks och drabbas av aggression. Om man är vänster när det gäller ekonomiska och sociala frågor, men inte stöder rätten för förtryckta nationer att försvara sig – då är man inte vänster, utan ett redskap för imperialismen. 

Att samtidigt vara antifascist och pacifist är svårt i dag. Du måste bestämma vilken sida du står på. Är du motståndare till imperialism så måste du också förespråka militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Vi är öppna för att lyssna på goda råd, men inte att sluta slåss. Det går inte att stoppa kriget med ord när en imperialistmakt som Ryssland anfaller små länder som är i en sämre social och ekonomiskt situation.

Ju snabbare vi kan kasta ut de ryska invasionsstyrkorna, desto snabbare kan vi börja arbeta för bättre sociala villkor i vårt land, och bli en del av den globala vänsterns demokratiska rörelse. Splittras vi så kommer det att utnyttjas både av Ryssland och av oligarker och nyliberaler i Ukraina. Vi behöver solidariteten.

Bara arbetarrörelsen kan se till att återuppbyggnaden sker på ett sätt som gynnar folket.

Denys: Jag förstår och respekterar en pacifistisk position. Men en riktig pacifist agerar för att underminera angriparen, inte de som har blivit attackerade. Många ukrainare är krigsmotståndare, men ser inget annat alternativ än att ta till vapen när vi invaderas av en makt som vill utplåna oss fysiskt. Jag känner en aktiv anarkist som var pacifist, men som gick in i armén och nu sitter i rysk fångenskap, dömd till 15 års fängelse. Det finns många sådana fall. 

Stöd gärna Ukraina på pacifistiska vis – men underminera inte det militära stödet till vårt land. Det är särskilt viktigt för vänstern. Det är bara vi som kan lyfta de sociala och ekonomiska frågorna när det gäller Ukrainas återuppbyggnad. Om återuppbyggnaden istället domineras av internationella kapitalister så kommer den ske på ett antisocialt vis, och på marknadens villkor. Bara arbetarrörelsen kan se till att återuppbyggnaden sker på ett sätt som gynnar folket.

Zakhar: Det är i Rysslands och de ryska ockupanternas intresse att besegras i Ukraina. Vi har många vänner inom den ryska vänstern. De flesta av dem har tvingats gömma sig eller fly utomlands. Kriget i Ukraina är inte heller det sista kriget. Motsättningarna mellan olika imperialistiska system håller på att skärpas, och den europeiska vänstern måste vara beredd att hantera nya konflikter – vilket blir omöjligt om man följer Rysslandsvänliga positioner. Vänstern måste vara beredd att bekämpa imperialism överallt.

Från vänster: Denys Pilash, Vitalii Dudin och Zakhar Popovych. Foto: Jonas Sjöstedt.

Under andra världskriget dog fler än 25 miljoner Sovjetmedborgare efter Tysklands invasion. Är det en förklaring till att man i Tyskland fortfarande känner skuld och därför inte vill ha någon ny konflikt med Ryssland?

Denys: Nazisternas värsta övergrepp skedde i Ukraina och Belarus. Det var inte på ryskt territorium – ändå känner många tyskar en skuld gentemot Ryssland. 

Zakhar: Det finns ett tyskt imperialistiskt medvetande, som blir ett problem för tysk vänster. I DDR gjordes en film som heter Röd fana från Kryvyi Rih, baserad på verkliga händelser då arbetare från en ukrainsk gruvstad på 30-talet överlämnade en röd fana till tyska arbetare för att visa sin solidaritet mot fascismen. Efter att den sovjetiska armén befriade Tyskland välkomnades militärerna med fanan av tyska arbetare som verkat som kommunistiska motståndsmän. 

Filmen var mycket sedd i DDR, och varje medlem i die Linkes äldre generation har nog sett den. Men när de diskuterar den talar de om de ryska arbetarna från Kryvyi Rih – i själva verket var de ukrainare. Jag såg fanan på ett historiskt museum i Berlin, och inte ett enda ord är på ryska. Den är skriven enbart på ukrainska och tyska. För många tyskar verkar mindre nationer mellan Tyskland och Ryssland inte inkluderas i historien. 

Vitalii: Med alla våra utmaningar har vi inte tid att lyssna på alla dumheter – vi har betydligt viktigare saker att göra. Nära vänner till vår organisation har stupat.  Vi måste försäkra oss om överlevnad för våra familjer, hjälpa våra kamrater vid fronten och rädda demokratin i Ukraina.

Denys: I många fall handlar det inte om dialog. De som har de här åsikterna bryr sig inte ens om att tala med ukrainare, och vill knappt heller lyssna på ryska kritiker av kriget. I stället letar de upp marginella figurer i den ukrainska debatten, i ett försök att rättfärdiga sina positioner. 

Även om det finns många missförstånd i det globala syd är det viktigt att bygga broar till dem. Ofta har folk i östra Europa haft svårt att förstå förtryck och svårigheter i Afrika eller Asien. Men Ryssland var också en kolonialmakt! Vi ukrainare måste förstå att vi inte är i en unik situation, utan att det också finns andra folk runt om i världen som är utsatta för orättvisor, krig och ockupation. Vi måste länka oss samman i solidaritet med förtryckta folk som kurder och palestinier. Trots våra olika rötter finns det liknande mönster. 

Vill man vara konsekvent så behöver man både vara emot USA:s invasion av Irak 2003 och Rysslands invasion av Ukraina 2022. Detsamma gäller andra konflikter, som när Turkiet och Saudiarabien bedriver erövringskrig. Vi vill försöka bygga en ny internationalism nedifrån, med folk från andra delar av världen.

Essä/Utrikes 01 juli, 2025

Grönt överflöd börjar i kloaken

Zohran Mamdani kampanjade på löftet om en stad som invånarna har råd med. Foto: Yuki Iwamura/AP.

I en amerikansk vänster som tappat hoppet kommer nu idéerna från liberalt håll, senast i form av boken ”Abundance”. Med deras hjälp kan en muslimsk socialist snart ta makten i USA:s största stad. Men hur ny – och hur liberal – är egentligen den överflödsideologi som tagit New Yorks väljare med storm?

”Är du en avloppssocialist”, frågar den liberala journalisten Derek Thompson sin poddgäst Zohran Mamdani. Intervjun sker en vecka före primärvalet för att utse Demokratiska partiets borgmästarkandidat för New York. Mamdani skrattar och säger han gärna kallar sig det.

Socialisten Zohran Mamdani lyckades oväntat besegra motkandidaten Andrew Cuomo i Demokraternas primärval och är nu favorittippad som ny borgmästare för New York. Mamdani lyckades på kort tid bygga en valkampanj under parollen ”A city we can afford” – en stad vi har råd med – som fick ut 40 000 valarbetare på gatorna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 01 juli, 2025

Öresundsbron visar upp Malmös inställda framtid

Öresundsbron är Europas femte längsta bro. Foto: Pierre Mens/Scanpix/TT.

Minnena flyter ihop. Det kan inte vara när han gick in på en hemmafest på Istedgade och bajsade ned toagolvet efter många öl och en dåligt tillagad hipsterburgare. Då lommade min vän i väg utan att säga något och tog Öresundståget tillbaks över bron.

Nej, det här var en annan gång. Floss på Larsbjørnsstræde. Tio tequilashots för 100 danska. Sedan hade han tappat sitt pass och vid den här tiden stod inhyrda vakter på Kastrups tågperrong och krävde id-handling för påstigning mot Sverige. Vi behövde kunna förhandla. Det fick bli taxi.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 30 juni, 2025

Gör Ungern gay igen

Prideparaden i Budapest har blivit en katalysator för kritik mot högerregeringen. Foto: Rudolf Karancsi/AP/TT.

Regeringen hotade med ansiktsigenkänning, böter och fängelse. Men när tåget väl drog igång fylldes boulevarderna av färg, jubel och satir – i protest mot det auktoritära projekt som gjort Ungern till EU:s mest homofoba land.

Den sista trafik som släpps fram på boulevarden utanför stadshusparken i Budapest är en dubbeldäckare med turister, som visar handhjärtan och knutna nävar. Folkmassan svarar med jubel och applåder.

En timme tidigare såg samlingen ännu oroande liten ut, men fyller nu hela den breda gatan och de omkringliggande torgen. Snart går demonstrationståget iväg.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 27 juni, 2025

Linn Svansbo: Almedalen har blivit en rosébunker

Årets huvudperson under Almedalsveckan var ÖB Michael Claesson, som här syns ombord på HMS Carlskrona. Foto: Jessica Gow/TT.

På varenda scen diskuterades säkerhet och försvar. Men drömmarna om en bättre värld fick inte plats i årets Almedalsvecka.

Det mesta som går att säga om Almedalen har redan skrivits. Hundratals texter om lobbyismen, klägget, rosévinet, demokratin, näringslivifieringen.

Tyck vad du vill om nördarnas egen Roskildefestival, men den som lyssnar på talen och läser programmet lär sig något om dem som styr – eller gör anspråk på att styra – Sverige. I år lär man sig bland annat att Länsteatern Gotland anordnar seminarier om teatrarnas roll i totalförsvaret. Totalt finns närmare 400 programpunkter med orden ”försvar” eller ”beredskap” i titeln. Och istället för att hålla ett traditionsenligt tal besökte statsministern Ulf Kristersson endast ön för att posera framför det nyinköpta tyska luftvärnssystemet Iris-T.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 27 juni, 2025

Vänsterpartiet vill återta välfärden: ”Avkriminalisering”

Nooshi Dadgostar i Almedalen under fredagen. Foto: Jessica Gow/TT

”Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle”, säger Nooshi Dadgostar i Almedalen. Nu föreslår Vänsterpartiet en trestegsplan för att återta känsliga välfärdsområden – men näringslivets organisationer är kritiska.

De senaste månaderna har avslöjanden duggat tätt om att verksamheter som hvb-hem, personlig assistans eller avhopparverksamhet drivs av kriminella. 

– Gängkriminaliteten har slagit sig ned i själva navet i vårt samhälle, välfärden. Det är där de bygger sig in i vårt samhälle och bygger inflytande, säger partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt partiledartal Almedalen under fredagen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 27 juni, 2025

Skönheten är ingenting utan ett samhälle

Nacka Grace vill vara 1920-tal, men blir mest en tom gest. Illustration: Brunnberg & Forshed.

Nacka Grace utanför Stockholm lajvar 1920-talets urbana charm men har helt glömt vad arkitekturen en gång ville göra för medborgarna.

Den nybyggda samtiden kan ibland tyckas ful, närmast ogästvänlig. Som tidigare i maj i Skellefteå, på höjden ovanför Northvolts enorma vita kala fabrikshallar. Det var tomt, förutom en korp som satt och skorrade sitt mäktiga storskogsljud i en tall i en kvarglömd dunge i den utplånade lingonskogen.

Att då ställa sig upp och ropa på skönhet, omsorg, rimlighet kan nästan tyckas som en medborgerlig skyldighet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 26 juni, 2025

Alice Aveshagen: Kåt och cool – men bara om du är smal

Artisten Lola Young har en egen stil, men hånas för att hon inte är smal nog. Foto: Amy Harris/AP.

Sex är fräckt och kul – så länge det kommer med ett pastellfilter, en midja i storlek 34 och ett skämt i slutet. Knullsug utan ironi bara pinsamt.

Ett särskilt obehag uppstår när en kvinna uttrycker knullsug utan ironi, utan filter, utan blinkning mot publiken. När orden står nakna, utan inramning, blir de pinsamma. Då kommer hånet – snabbt, instinktivt. En känsla av att något är fel, utan att man riktigt kan säga vad.

Den brittiska sångerskan Lola Youngs utskällda singel ”One thing” illustrerar just ett sådant uttryck. Inte för att den är mer sexuell än annan pop, utan för att den vägrar att vara smakfull. Hon inleder viskande: ”Oh, hi.” Ömt, nästan spelat blygt. Men sedan vänder tonen: ”I wanna make you feel appreciated when you’re deep up in me/When you’re deep up inside”. (”Jag vill att du känner dig uppskattad när du är djupt inne i mig/När du är djupt uppe”.)

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 26 juni, 2025

Farage tar kommandot över Storbritanniens höger

Foto: Ian West/PA Photos/TT, Adobe stock.

Nigel Farage är segerviss. Efter vårens lokalval i Storbritannien har hans högerparti Reform UK tagit makten på flera orter i landet – och i nationella mätningar slår de rekord efter rekord. Som Farages enda hinder står en av landets minst populära premiärministrar någonsin, ett fragmenterat Toryparti – och hans eget ego.

Preston, England.

I en av de vackra salarna i County Hall, med träpaneler längs väggarna och ljusblått tak, sitter tio män runt ett bord. Alla tillhör det politiska partiet Reform UK, och tillsammans utgör de den nyvalda kommunstyrelsen i Lancashire.

De väntar spänt på att deras partiledare, Nigel Farage, ska komma och gratulera dem till framgången i det senaste lokalvalet.

När Farage kommer in i rummet, iklädd kostym och en lila paisleymönstrad slips, börjar han genast skämta. Någon frågar Nigel om han vill ha något att dricka.

– Är det inte lite för tidigt för det? frågar Farage och skrattar gott.

Klockan är halv tio på morgonen och Nigel Farage har mycket att vara glad över. Valsegern för Reform UK i Lancashire i lokalvalen var total. Partiet vann 53 av totalt 84 platser i kommunfullmäktige. Näst störst blev de konservativa Tories, med endast 8 platser. Reform UK lyckades nästan helt utplåna både Tories och Labour. Landets två traditionella maktpartier backade med 40 respektive 27 mandat.

Samma mönster upprepades i en rad andra kommuner i England. Reform UK sitter nu i majoritet i 10 av de 24 kommuner och andra lokala municipaliteter som höll lokalval i början av maj. Partiet vann även flest mandat av alla partier – 677 av de totalt 1 650 mandat som fanns att ta. Nationella undersökningar visar att partiet nu är det mest populära i Storbritannien. Vissa undersökningar pekar på att runt 30 procent av alla britter skulle rösta för partiet om det var val i dag.


Reform UK grundades i slutet av 2018 av Nigel Farage, då under namnet The Brexit Party. Farage har länge varit en av Storbritanniens mest högljudda och inflytelserika EU-kritiker. Han var en av medgrundarna till partiet UKIP som han även ledde under 2010-talet. Efter Brexitomröstningen 2016 sade Farage att han hade uppnått sin politiska ambition och avgick som partiledare.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 25 juni, 2025

Efter antisemitiska inläggen: ungsvensk kvar som medlem i SD

Foto: Christine Olsson/TT.

I maj meddelade Ungsvenskarna att ett ärende om uteslutning skulle inledas mot den medlem som bett nynazister om hjälp att skriva kongressmotioner. Men fram till nu har ärendet inte landat på medlemsutskottets bord – och ombudet som ville sätta ”judevarning” på Peter Wolodarski är fortfarande en del av partiet.

Den medlem i Ungsvenskarna och Sverigedemokraterna som bad om hjälp på ett högerextremt forum att skriva motioner till de förstnämndas kongress är fortfarande medlem i partiet, kan Flamman avslöja.

Det var i maj som Flamman publicerade en granskning av kongressombudet, som även ertappades med att ha skrivit grovt rasistiska kommentarer på plattformen X. I ett inlägg skriver han att man borde sätta en ”judevarning” på Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski, och i ett annat beskriver han invandrare som ”rasfrämlingar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Kommentar 25 juni, 2025

Paulina Sokolow: Låt inte Åkesson utnyttja Sveriges judar

Vid sitt tal i Almedalen bad Jimmie Åkesson om ursäkt för partiets antisemitism. Foto: Christine Olsson/TT

I sitt tal i Visby riktade sig Åkesson under ett ögonblick direkt till Sveriges judar: ”Jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige.” 

Botgöring? Tillåt mig att tvivla.  

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)