SKR, Sveriges kommuner och regioner, räknar med att det kommer att saknas 43 miljarder i kommunsektorn år 2023. Regeringen har skjutit till 5 miljarder inför 2020, vilket enligt Vänsterpartiet är långt ifrån nog.
– Det är bara att se sig omkring, det duggar nedskärningar från norr till söder och det slår hårdast mot äldre, förskolebarn, patienter och anställda. Vi tycker det är helt rimligt att det tillförs mer resurser, säger Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson till Flamman.

Partiet kräver nu direkta åtgärder från regeringen i en extra budget, och vill tillföra 10 miljarder kronor till kommuner och regioner. Krisen, menar de, är så pass akut att den inte kan vänta till vårändringsbudgeten. Och om de inte får gehör kommer de sätta sig i förhandlingar med Moderaterna och Kristdemokraterna, som också vill se miljardtillskott.
– Vi är överens om att kommuner och regioner behöver mer resurser och det är en bra början, så får vi se hur långt det kan räcka, säger Ulla Andersson.
Men där Vänsterpartiet vill finansiera tillskottet med statens finansiella sparande, vill Moderaterna bland annat skära i biståndet, och dessutom se satsningar på rättssystemet.
– Det enklaste och smidigaste är om regeringen gör det själva, det vore det bästa. Det är konstigt om Moderaterna vill se mer pengar till kommunerna men inte Socialdemokraterna, fortsätter Ulla Andersson.

Och troligast är att regeringen kommer gå vidare med ett eget förslag. Där finns dock en hållhake: på grund av en lagstiftning gällande extra ändringsbudget kan man inte motionera mot ett förslag regeringen presenterar. Vilket med andra ord innebär att om regeringen lägger fram en ändring på till exempel fem miljarder extra till kommuner och regioner kommer Vänsterpartiet inte kunna kräva de tio miljarder som de själva vill se. Därför blir också förhandlingarna inför ändringen särskilt centrala.
– Det vore bra om de förhandlade med oss, men det verkar inte direkt vara deras huvudingång. De lär förhandla med C och L.

Just dessa förhandlingar, det vill säga grunden för hela januariavtalet, har skapat en situation där Vänsterpartiet mer eller mindre ständigt befinner sig i den politiska hetluften. Efter att ha tvingat regeringen att backa i sin reform av Arbetsförmedlingen genom misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark under hösten, och förra veckan KU-anmält tre ministrar till följd av vad de anser vara vilseledande uttalanden om krigsmaterielexporten till Turkiet, är senaste veckans påtryckningar bara en i ledet av strider mellan Vänsterpartiet och regeringen. Ulla Andersson berättar att det finns mer att vänta.
– Ja, det gör det eftersom de för en högerpolitik. Därför finns mycket att opponera sig emot, även om jag inte vill gå in på något särskilt. Vi kanske inte alltid är eniga med M och KD men när vi är det så kommer vi fortsätta att göra saker med dem, säger hon.