Nyheter/Utrikes 31 maj, 2019

Det gröna guldets förbannelse

Sojan håller på att ta över världen. Över en miljon kvadratkilometer av jordens landområden upptas i dag av ”det gröna guldet”. Men det är inte främst vegetarianism utan en ständigt ökande efterfrågan på kött som är orsaken. I Paraguay har det lett till en miljökatastrof.

Tidiga vårar, rekordvärme och torka. I Sverige har vi vant oss vid klimatförändringarna. Men varför inte ta det onda med det goda och njuta när man kan? Så tänker många göteborgare denna 24-gradiga aprilfredag, när solen gassar över Slottsskogen. Knappt en gräsfläck är ledig. Engångsgrillarna sprider en kolbränd doft över den tidigt grönskande parken. På gallren blandas oxfiléer och flintastekar med vegetariska quorn-biffar och tzay-spett, produkter som blivit alltmer bekanta i takt med de senaste årens ökade klimatmedvetenhet. Enligt Djurens Rätt är runt 10 procent av svenskarna vegetarianer eller veganer. Perfekt, då borde väl också utsläppen från livsmedelssektorn ha minskat i Sverige? Inte alls. För samtidigt som fler väljer vegetarisk kost har köttkonsumtionen i Sverige ökat med 45 procent sedan 1990. En utveckling som är förödande för klimatet.

– Köttkonsumtionen leder till ökade utsläpp, bland annat i form av avskogning på grund av ökat behov av markarealer och metangas som släpps ut av idisslande djur, förklarar Martin Persson, docent i geo- och miljövetenskap vid Chalmers. Han framhåller samtidigt att det är stor skillnad mellan olika typer av animalieproduktion: kyckling och gris kräver inte lika mycket mark och påverkar klimatet mindre än idisslande djur som kor. Via rapar och fisar släpper korna ut stora mängder metangas, vars klimatpåverkan är långt större än koldioxid.

I sin helhet står animalieproduktionen för runt 15 procent av de globala utsläppen. I Sverige släpper köttätandet ut lika mycket växthusgaser som alla bilar och lastbilar tillsammans. Men som Martin Persson understryker är det inte bara kornas fisar och grisarnas avföring som påverkar klimatet. När skog huggs ner för att skapa utrymme minskar jordens förmåga att absorbera koldioxid. En sak har dessutom gris, kyckling och ko gemensamt: De måste alla äta. Och de äter i stor utsträckning sojabaserat djurfoder. Detta på grund av dess effektivitet – soja ger mer protein per hektar än andra grödor. Detta har fått världens sojaproduktion att tiofaldigas de senaste femtio åren och i dag täcker den över en miljon kvadratkilometer av jordens landområden. Mer än två gånger Sverige alltså. Världsnaturfonden räknar dessutom med att sojaarealen kommer att ha fördubblats till 2050.
Men tvärtemot vad man först kan tro är det inte ökad efterfrågan på tofu och sojafärs som ligger bakom expansionen – det gör i stället mänsklighetens ökande efterfrågan på kött- och mjölkprodukter. Enligt Världsnaturfonden går 75 procent av den globala sojaproduktionen till djurfoder medan runt sex procent går till mänsklig matkonsumtion, framförallt i Asien.

Sojan invaderar taktfast jordens kvarvarande vildmarker. I ett land, mer än tusen mil från oxfiléerna i Slottsskogen, är det tydligare än i övriga världen: Paraguay. Vid gränsen till Brasilien och Argentina ligger Atlantskogen vars täta djungel har försörjt lokalbefolkningen under årtusenden. I dag finns den knappt kvar. Enligt Världsnaturfonden har 87 procent av den paraguayanska delen skövlats för att bereda plats åt ”det gröna guldet”. Belén Romero, aktivist i urfolks- och småbrukarorganisationen Organización de Mujeres Campesinas e Indígenas (Conamuri) från gränsområdet Alto Paraná, har följt utvecklingen på nära håll och såg under sina tonår hur Atlantskogen blev till sojafält:
– Allt har förändrats radikalt. För femton år sedan fanns det oändligt med skog här. Alta Paraná var känt för sin ogenomträngliga djungel. I dag är den totalt nedskövlad. Det enda som återstår är enorma sojaodlingar så långt ögat kan nå, säger Belén.
Glädjen i hennes röst när hon berättar om sin naturnära barndom med vilda djur förbyts i sorg när hon beskriver dagens situation:
– När jag var liten lärde mina föräldrar mig att simma i floderna som fanns i djungeln. De var djupa och fulla av liv. Ett naturens underverk som i dag antingen har torkat ut eller är fyllda av sand på grund av erosionen som uppstår efter att marken skövlats.

Som småskalig jordbrukare tillhör Belén ett utdöende släkte. En gång försörjde de landet med ekologiskt hållbar produktion. I dag finns de knappt kvar. Bristen på jordbruksmark och våldsamma avhysningar från multinationella storföretag har tvingat runt en miljon människor att lämna sina hem. En sjundedel av Paraguays totala befolkning. De flesta av dem hamnar i marginaliserade områden kring huvudstaden Asunción. En svår omställning, som Belén Romero har upplevt personligen:
– Jag kommer från en jordbrukarfamilj, men mina föräldrar tyckte länge att jag borde flytta till staden. Som de flesta andra såg de ingen framtid för en ung person på landsbygden. Jag åkte därför iväg under två år för att utbilda mig, men lyckligtvis är jag nu tillbaka. Som jordbrukare led jag oerhört i staden. Det var en radikal förändring… En typ av våld som den kapitalistiska produktionsmodellen för med sig. Medan vi bönder är självförsörjande går livet i staden ut på att köpa sin mat. Ingen ger dig någonting, säger hon.

Glädjen i hennes röst när hon berättar om sin naturnära barndom med vilda djur förbyts i sorg när hon beskriver dagens situation

Utöver de multinationella giganternas utbredning finns ett annat skäl till de paraguayanska böndernas massflykt: Roundup. Det låter som ett begrepp inom baseball. I Paraguay är dock befolkningen mer än bekant med det ökända bekämpningsmedlet, som i vardagligt språk kallas för mata todo – ”dödar allt”. Användningen av Roundup ökade kraftigt när Monsanto 1996 lanserade den genmodifierade sojavarianten Roundup Ready. Som namnet antyder är plantan framtagen för att motstå Roundup, som av en slump är skapad av samma företag. Sedan sojaboomen tog fart i Paraguay har Roundup därefter dödat det mesta som inte är Roundup Ready:
– Vi lider djupt av besprutningen. Varje dag andas vi in gifterna från sojafälten. Våra skördar blir förstörda. Vi odlar hierba mate (en sydamerikansk teblandning) och vid två tillfällen under det senaste året har odlingarna blivit förstörda på grund av besprutningen som blåser in från de närmaste sojafälten, säger Belén som också berättar att befolkningen i området lider svårt av sjukdomar som härleds till bekämpningsmedlen. Enligt Oxfam kan mag- och luftvägsrelaterade sjukdomar såväl som leukemi och lymfom kopplas samman med de bekämpningsmedel som används i Paraguay.

Varför har då den här extrema utvecklingen skett i just Paraguay? För att svara på det beger vi oss från den nedskövlade Atlantskogen till Universidad Nacional i huvudstaden Asunción, där den välkände ekonomen Luis Rojas länge kritiserat landets enligt honom ohållbara tillväxtmodell.
– Sojaboomen har skapat stor rikedom hos ett fåtal, men fört med sig höga sociala kostnader i form av fattigdom, marginalisering, migration och enorm ekologisk förstörelse genom avskogning och föroreningar på grund av av bekämpningsmedel, förklarar han.
Sojan fick ordentligt fäste i Paraguay mot slutet av 70-talet. Jordägandet hade då förändrats radikalt efter att militärdiktatorn Alfredo Stroessner (1954-1989) börjat dela ut odlingsmarker till vänner och allierade: militärer, politiker, företagare och regimvänliga. Detta ledde till en enorm koncentration av markägandet. I takt med att den internationella efterfrågan på soja steg under de kommande decennierna började storföretagen att köpa ut och rent av avhysa småbönder och ursprungsbefolkning för att säkra nya odlingsmarker. Detta har lett fram till en situation där 2 procent av befolkningen äger 85 procent av jordbruksmarken. Samtidigt är sojaodling en högteknologisk och mekanisk process, vilket kräver stora investeringar. Investeringar som ofta bara multinationella bolag har råd med. För att locka dessa har regeringen i princip låtit utländska sojaproducenter agera skattefritt i landet – sojan generar runt 30 procent av BNP men står bara för 2 procent av skatteintäkterna. Samtidigt blir bönderna utan sysselsättning på grund av sojans mekaniska produktion. Allt detta placerar landets stabila ekonomiska tillväxt under de senaste 15 åren i ett annat ljus, enligt Luis Rojas Villagras:
– Tillväxten fördelas inte utan stannar i toppen av produktionskedjan. Produktionen är koncentrerad till stora och medelstora gårdar. Det är en oligopolisk marknad, där sex, sju multinationella företag står för runt 80 procent av sojaexporten. Dessutom beskattas sojasektorn knappt av staten, så därigenom sker ingen fördelning av rikedomen, säger han och påpekar att monokulturen av soja inte bara marginaliserat stora delar av befolkningen. Den har också höjt matpriserna.
– Monokulturen påverkar också städerna då det nu produceras ett färre antal livsmedel på grund av den specialiserade sojaproduktionen. Matpriserna blir därför dyrare dag för dag, även på landsbygden, eftersom man nu är beroende av att importera livsmedel.

Problemen med sojans utbredning sträcker sig dock långt utanför Paraguays gränser. I Brasilien, världens näst största sojaproducent efter USA, har man likväl under det senaste decenniet lyckats hejda sojans framfart och freda Amazonas genom det så kallade ”sojamoratoriet” från 2006. Avtalet är en överenskommelse mellan jordbruksindustrin, civilsamhället och regeringen som skyddar regnskogen och dess ursprungsbefolkning från nya sojaodlingar såväl som köttproduktion. ”Sojamoratoriet” har fram till i dag varit framgångsrikt och avskogningstakten har minskat drastiskt. Nu hotas dock avtalet av den nytillträdde, klimatförnekande presidenten Jair Bolsonaro, vars jordbruksminister Tereza Cristina Dias har lovat att öppna 20 procent av Amazonas för exploatering.

Den brasilianska regeringens riktning har fått många att fasa inför framtiden. Brasilien är ett land där miljöengagemang är förenat med livsfara – 57 miljöaktivister mördades i landet under 2017 enligt den brittiska människorättsorganisationen Global Witness, något som påvisar hur svårt det kan vara att slåss mot starka ekonomiska intressen. Samtidigt kan inte ”sojamoratoriets” framgångar förnekas och på Chalmers i Göteborg ser man det som ett positivt exempel.
– ”Sojamoratoriet” i Brasilien är ett exempel på att det genom engagemang faktiskt går att styra bort från avskogning av Amazonas, säger Martin Persson men påpekar att så länge det finns stor efterfrågan på soja kommer det bli svårt att motverka dess expansion. Han är också tydlig med att vår kost måste bli betydligt mer växtbaserad för att vi ska kunna nå FN:s klimatmål, något organisationen själv understryker i sin senaste miljörapport Global Environment Outlook 2019. En av lösningarna som föreslås är en köttskatt som kan styra konsumenterna mot mer hållbara växtbaserade livsmedel.
Frågan är vad parkbesökarna, fyra spårvagnsstationer bort från Chalmers, i den alltjämt grillröksdoftande Slottsskogen skulle tycka om ett sådant förslag. Vad gör väl en oxfilé för skillnad?

Flammans veckobrev

Låt Flamman sammanfatta veckan som gått. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och häng med i vad som händer.

Genom att fylla i och skicka detta formulär godkänner du Flammans personuppgiftspolicy.

Nyheter/Utrikes 19 april, 2024

Efter inreseförbudet: Jannis Varoufakis tänker inte hålla käften

Jannis Varoufakis talar i Atenförorten Nikea inför det grekiska valet 2019. Foto: Petros Giannakouris/AP.

Efter att Berlinpolisen upplöste den palestinska kongressen förbjöds den grekiska politikern Jannis Varoufakis att arbeta. Nu förklarar han varför de vill tysta honom.

Den tre dagar långa palestinska kongressen i Berlin förra helgen var tänkt att sända en signal om solidaritet med folket i Gaza. Under mottot ”Vi anklagar” ville palestinska, judiska, tyska och andra internationella aktivister samlas för att tala om den fruktansvärda situationen i Gaza och sätta press på den tyska regeringen att kräva en vapenvila. Men bara två timmar efter att den inleddes fredagen den 12 april tog sig polisen in i byggnaden, stängde av strömmen och tvingade hundratals deltagare att lämna evenemanget. Därefter upplöstes konferensen.

En av de planerade talarna var Greklands förre finansminister Jannis Varoufakis. Polisen ställde inte bara in hans tal – han meddelade också att han hade belagts med ett allmänt förbud mot att verka i Tyskland och att han inte ens fick tala via videoöverföring. Tysk media rapporterar nu att detta straff nu har reducerats till ett inreseförbud.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Loren Balhorn
Chefredaktör för Jacobin i Tyskland.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Bosättare fördrev palestinier med hjälp av Israels armé

En israelisk soldat iförd kostym vid ett högtidsfirande organiserat av bosättare på Västbanken. Foto: AP Photo/Leo Correa.

Israelisk militär och bosättare kritiseras av Human Rights Watch för sin behandling av palestinier på Västbanken. Organisationen rapporterar att palestinier har fördrivits från sina hem, och många vågar inte återvända.

– Bosättare och soldater har fördrivit hela palestinska samhällen. De har förstört varje hem, med uppenbart stöd från styrande israeliska myndigheter, säger Bill Van Esveld, biträdande barnrättschef på Human Rights Watch (HRW), i ett uttalande på organisationens hemsida. Han fortsätter: 

– Medan världen fokuserar på Gaza så ökar övergreppen på Västbanken, underblåst av årtionden av straffrihet och likgiltighet bland Israels allierade.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Inrikes 18 april, 2024

Borta med vinden

Vattenfall har investerat miljarder i tre stora vindkraftparker runt Fredrika. Produktionen täcker ungefär en procent av hela landets elbehov, men intäkterna för byn och för Åsele kommun är små. Foto: Robert Henriksson / DN / SCANPIX.

Vind- och vattenkraften i trakterna kring Fredrika producerar en procent av Sveriges el. Samtidigt stängs bibliotek och äldreboenden i närområdet. Med de regler som finns i Sverige stannar vinsterna sällan kvar i bygden.

Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Arne Müller
Journalist i Umeå, som har skrivit boken "Norrsken: Drömmen om den gröna industrin", som granskar industriprojekten i norra Sverige.
Nyheter/Utrikes 18 april, 2024

Google-arbetare avskedas efter protest: ”AI-drivet folkmord”

Teknikarbetare protesterar utanför Googles huvudkontor i San Francisco i december 2023. Foto: Santiago Mejia/San Francisco Chronicle/AP.

28 anställda sägs upp efter att ha kritiserat teknikbolagets samarbete med israelisk militär.

Minst nio anställda på teknikjätten Google greps i tisdags under en tio timmar lång sittprotest inne på företagets kontor i New York City och Sunnyvale. Under onsdagen meddelade Google i ett internt meddelande att 28 anställda har avskedats för medverkan i protesterna, rapporterar The Verge.

– Allt fler är villiga att riskera sina jobb för att stå upp mot medverkan till folkmord, säger organisatören och Google-arbetaren Ray Westrick till Democracy Now!.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Peter Eriksson
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Utrikes 18 april, 2024

Putin trappar upp jakten på socialister: ”Värre än någonsin”

Georgier protesterar mot den ”ryska lagen” om utländska agenter den 9 april 2024, som har spridit sig i regionen. Foto: Shakh Aivazov/AP.

Ryska socialistiska rörelsen är senast i raden att klassas som utländska agenter och förbjudas att verka i landet. ”Jag räknar inte med att överleva kriget”, säger den svartlistade statsvetaren Greg Judin till Flamman.

Varje fredag håller Rysslands oppositionella andan. Då presenterar nämligen det ryska justitiedepartementet de senaste tillskotten till sin lista med ”utländska agenter”, där både individer, organisationer och medier kan hamna.

Fredagen den 5 april utökades listan med ett nytt namn: Ryska socialistiska rörelsen (RSR), en vänstergrupp med rötter i trotskismen. Flamman ringer upp Ilya Budraitskis (bilden), en av organisationens medgrundare, som sedan krigets början befinner sig i exil i USA.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Kultur 18 april, 2024

”Smärtpunkten” hyllar den hårda vården

Tony Olsson, spelad av Martin Nick Alexandersson och Riksteaterns producent Isa Stenberg (Maria Sid). David Dencik spelar Lars Norén. Foto: Nicklas Elmrin /SVT.

SVT:s serie om dubbelmordet i Malexander gestaltar en kriminalpolitik i förändring, men är okritisk till dagens trender. Kriminologen Hanna Tenenbaum har sett ”Smärtpunkten”.

Den 28 maj 1999 sköts poliserna Olle Borén och Robert Karlström ihjäl i Malexander av tre nynazister. Händelsen skakade Sverige. Själv var jag bara tre år, och berättelser om de sår som dåden lämnade fick jag ta del av långt senare.

SVT:s Smärtpunkten tar avstamp några månader tidigare, och gestaltar arbetet med Noréns pjäs 7:3, med tre fångar varav två nynazister i rollerna. Pjäsen spelades på scener utanför anstalter och efter den sista föreställningen rymde skådespelarna. Jakten på dem slutade med morden i Malexander.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Hanna Tenenbaum
Kriminolog.
Veckobrev 17 april, 2024

Jag älskar Sverige mer än Ivar Arpi

Till Sveriges försvar mot nationalisterna! Foto: Privat.

Jag skriver detta på väg hem från en föreläsning om Sveriges psykedeliska historia i Skövde, som jag måste säga är en fantastisk plats. Det första man möts av vid stationen är nämligen ett jättelikt kulturhus. Att det ser ut som en tegelborg från Super Mario Bros gör inte saken sämre.

Kulturhuset byggdes 1964 efter en ritning av Hans-Erland Heineman och sägs vara Sveriges första. Innanför tegelväggarna finns konsthall, biograf, danssalonger, restaurang, konferensrum, en teater med 500 stolar, samt ett bibliotek som pryds av ett praktfullt betongverk av Siri Derkert, ”Senapsträdet och himlens fåglar”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Leonidas Aretakis
Chefredaktör på Flamman.[email protected]
Nyheter/Utrikes 17 april, 2024

Högerextrema norrmän återskapar Hamsuns röst med AI: ”Groteskt”

Författaren Knut Hamsuns signatur. Foto: Cornelius Poppe / NTB

Författarens ättlingar är skeptiska till projektet – men det högernationalistiska förlaget har inga planer på att stoppa det.

Det norska högerextrema förlaget Legatum Publishing har planer på att använda AI för att återskapa den nazistiska nationalikonen Knut Hamsuns röst. Syftet är att den konstgjorda rösten ska läsa in Hamsuns bok ”Svält” på engelska. 

Då det gått mer än 70 år efter författarens död så tappar förlaget Gyldendal rättigheterna till verket, som därmed får användas av vem som helst. Frågan om upphovsrätten även gäller någons röst är dock inget lagen har beslutat om än.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Saga Grande
Student i litteraturvetenskap och praktikant på Flamman.[email protected]
Kultur 17 april, 2024

Bilden av den mörke titanen saknar distans

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Författaren porträtteras nu i en dokumentär på SVT av Sindra Grahn. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT.

Lite genikult skadar inte, men dokumentären om dramatikerns konstnärskap hade mått bra av att våga gräva vidare kring gränslinjen mellan etik och estetik.

Hur mycket Lars Norén tål Sverige? Bara det senaste året har två fackböcker givits ut, hans sista oavslutade dagbok har publicerats, ett teatermanus har blivit serieroman, ett antal pjäser har satts upp och i dagarna sänds en dokumentär och en dramaserie om hans liv och verk.

Det hela hade inte varit så problematiskt om det inte kombinerats med en förgudning av honom. En ny ton har infunnit sig i samtalet: Norén beskrivs som en dyster titan, en mobbad olympier.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Genom att prenumerera får du direkt tillgång till alla artiklar på webben, och veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
55 kr
Papper månadsvis (4 nr)
79 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman lite extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rasmus Landström
Författare, litteraturredaktör och medlem i Flammans styrelse.
Inrikes 17 april, 2024

Greta Thunberg har äntligen blivit farlig

Klimatungdomens växande radikalism tyder på mognad. Foto: Pascal Bastien/Avaaz/AP.

Den klimatrörelse som Alex Schulman drömmer om skulle snabbt bli irrelevant.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Läs mer

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.