– Jag har inte haft tillgång till någon annan information än den som har varit öppen, svarar Maria Malmer Stenergard, nu utrikesminister, när Sveriges Radios Ekot ställer frågor om företaget. 

– För mig är det viktigt att följa det regelverk som finns och som innebär att innehavet registreras, men också att jag följer de jävsregler som finns. I det här fallet har det inte fattats något beslut som gäller det här bolaget.

Under måndagen anmälde Vänsterpartiet utrikesministern till konstitutionsutskottet, med motiveringen att ”hon deltagit i beslut som också har gynnat hennes egen aktieportfölj”.

Mildef grundades 1997 i Helsingborg, och har filialer i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Schweiz, USA och Australien. Ett av de senaste tillskotten är Storbritannien, där man 2022 tog över en gammal flygbas utanför walesiska Cardiff för att börja producera en ”taktisk IT-plattform” åt RBSL – ett samarbetsbolag skapat av tyska Rheinmetall och brittiska BAE Systems. Vissa av Mildefs produkter är komplexa mjukvarusystem, medan andra är hård hårdvara – laptops och surfplattor i extra robusta skal, som ska klara av en krigszon.

80–90 procent av Mildefs kunder är militära, och i Sverige är Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) överlägset störst. Ungefär samtidigt som stridsvagnsaffären skrevs under i december tecknade FMV ett avtal med Mildef på 81 miljoner kronor för kommunikationssystemet Onecis, som bland annat ska garantera ”Nato-interoperabilitet” till marinens fartyg.

Två år tidigare tecknade man ett 20-årigt avtal för samma system på hela 2,8 miljarder kronor, då med en ”icke namngiven försvarsmakt” i en ”liten till medelstor” Nato-nation. Hösten 2024 expanderade företaget till större lokaler norr om Stockholm på över 6 000 kvadratmeter.

Redan 2023 skriver Affärsvärlden att företaget växer ”som ogräs”, till den grad att man kallar tillväxten ”ruggig”. Man påpekar också att Mildef inte började sälja egentillverkade produkter förrän 2007, utan började som renodlad återförsäljare till tillverkaren Mildef Crete – som namnet till trots inte är baserad på grekiska Kreta, utan i Taiwan.

Bolaget har kontor i både Singapore och Israel, och är fortfarande den största majoritetsägaren i den svenska Mildef-koncernen.

Den 13 november 2024 meddelar Mildef Group att man ”stärker sin position i Europa genom ett stort förvärv”. Man har köpt upp det tyska försvarsbolaget Roda Computer, som ”länge varit både konkurrent och samarbetspartner till Mildef” – inte bara genom att bygga snarlika produkter, utan genom att ha varit den andra stora återförsäljaren i Europa för taiwanesiska Mildef Crete.

”Det vi finner mest attraktivt med förvärvet är Rodas goda kontakter med centraleuropeiska försvarsmakter, ett område där Mildef hittills varit svaga”, skriver investmentbanken Carnegies finansanalytiker om affären.

De ”ser förvärvet som värdeskapande” även om man inte vill komma med några tvärsäkra förutsägelser, men pekar även på risken med en ”ökad exponering mot Taiwan, särskilt med de ökande spänningarna mellan Taiwan och Kina”.

Sedan årsskiftet har Crete-aktien skjutit i höjden, och svenska Mildef, som börsnoterades 2021, är nu värt över 10 miljarder kronor. Efter Ekots rapportering om Maria Malmer Stenegards aktieklipp rapporterar dock Dagens Industri att ”blankarna har nosat upp försvarsraketen” – att allt fler investerare börjat satsa sina pengar på att bolagets kurs i stället ska börja rasa nedåt.

Flamman har sökt Maria Malmer Stenergard och Mildef.