– Det som förvånat mig mest är att om man tittar på samhället i stort har det hänt en del på jämställdhetsområdet även om man skulle önska att det hänt mer. Skolan har förändrat sig otroligt mycket sedan 1960-talet, men det har hänt otroligt lite på jämställdhetsområdet i skolan, säger Anna Ekström, en av författarna bakom en ny utredning från Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan, till Flamman.
Olika förväntningar
Utredningen är på många sätt en ganska dyster läsning. Pojkar och flickor får inte samma förutsättningar i skolan. Tjejer mår generellt sett sämre, medan pojkar istället har sämre resultat i skolan. Dessutom präglas grundskolelevernas val till gymnasiet fortfarande i stor utsträckning av könsroller.
De teoretiska programmen har en jämn könsfördelning medan de yrkesförberedande domineras av antingen tjejer eller killar.
– Här är det viktigt med en bra studie- och yrkesvägledning. Men också att få tjejer på typiska ”killprogram” att känna sig välkomna, säger Anna Ekström.
Tidigare studier har visat att tjejer på gymnasieprogram som domineras av killar är mer benägna att hoppa av, medan killar på till exempel vårdprogrammet ofta tvärtom får mer positiv uppmärksamhet.
Vad pojkarnas sämre prestationer beror på är inte helt klarlagt, men studien tar upp att det delvis kan röra sig om olika förväntningar på tjejer och killar.
– För flickor är utbildning ofta enda vägen in på arbetsmarknaden, medan det åtminstone tidigare har funnits en manlig arbetsmarknad som inte krävt lika mycket formella meriter, säger Anna Ekström.
Prestationshets bland tjejer
– Ganska lite av de frågor vi får handlar om skolan specifikt, säger Carin Göransson, från Tjejjouren, till Flamman. Däremot är det så att unga spenderar mycket av sin tid i skolan och har man problem med sin partner eller sin kompisar, så upplever man det i skolan också.
Många av de unga tjejer Tjejjouren möter vet inte att personal och skolledning har ett ansvar att exempelvis stoppa kränkningar som sker mot dem i skolan.
– Man ser det som att man har ett problem med en specifik person.
Det återspeglas även i rapporten där flickor tycks uppleva fler kränkningar i skolan. I betänkandet kommer även fram att många unga tjejer mår psykiskt dåligt och det är något som även Carin Göransson känner igen.
– Det är väldigt tydligt bland många som kontaktar oss att man har en enorm press på sig själv, från allt från kroppsideal till hur det går i skolan.
Många av tjejerna har också problem med ätstörningar eller självskadebeteende. Därför känner sig Carin Göransson lite tveksam till den så kallade utbildningskrisen bland pojkar. Hon påpekar att tjejernas goda resultat ibland kan vara till priset av deras välmående.
– Det är lätt att vara glad över att tjejer gör bra ifrån sig och se det som ett problem att det går dåligt för killar. Samtidigt är det kanske så att killar får lära sig att det är okej att göra misstag medan tjejer lär sig att det förväntas att de gör sitt allra bästa hela tiden.
