Du är vad vi mäter

”Förstå dig själv och andra bätt­re genom ett gratis personlig­hetstest”, står det med blin­kade bokstäver på en hemsida inramad av reklam för nätkasinon, byggvarubutiker och försäkringsbolag. På några minuter kan jag få syn på min personlighet, och förstå hur jag urskiljer mig genom att jämföra med personer i min omgiv­ning. Allt som krävs är att besvara 120 frågor, vilket fyra miljoner andra personer redan påstås ha gjort.

Hemsidan lovar dessutom att testet är vetenskap­ligt validerat. Det baseras på big five-teorin, eller femfaktorsmodellen, det mest använda psykologis­ka ramverket för att förstå personlighet i dag. Mo­dellen mäter grad av öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, tillmötesgående och neuroticism: fem egenskaper som alla har mer eller mindre av, och som enligt teorin utgör personligheten. De ses som oberoende av historisk eller kulturell kontext, urskiljbara hos varje individ – och mätbara.

Över hela industrin hägrar frågan: går det ens att mäta personlighet?

Modellen ligger till grund för de flesta tester som används vid rekrytering, och psykologer ser den som den mest trovärdiga för att analysera person­lighet just nu. Trots det har modellen kritiserats för att ge en förenklad bild av den komplexa person­ligheten. Kritik har riktats mot hur testfrågorna är formulerade och arbetsgivare har kritiseras för att tillämpa ocertifierade tester. Över hela industrin hägrar frågan: går det ens att mäta personlighet?

Trots det testas det som aldrig förr. Bland myn­digheter, dagligvaruhandel och privata bolag börjar det bli regel snarare än undantag. Personlighets­tester används som en första urvalsmetod eller längre fram i en rekryteringsprocess.

I januari 2025 presenterade tidningen Kollega en Novusunder­sökning som visade att antalet personlighetstester för tjänstemän ökat med drygt 15 procent på tio år. Tillsammans med intervjuer, iq-tester, utbildning och yrkeserfarenhet används de för att säkerställa att rätt person placeras på rätt plats.

---

Att testerna ökar är vid första anblick logiskt. Felrekryteringar kostar tid och pengar, och genom att identifiera önskvärda personlighetsdrag för ett visst yrke – som samarbetsförmåga, emotionell in­telligens och flexibilitet – så kan rekryteringen få en vetenskaplig grund och gå snabbare.