– Som delägare får du betala en massa pengar för din andel men du får inte vara med och styra något, säger Erika P Björkdahl, docent i civilrätt vid Uppsala universitet.
Hon ser andelsägarlägenheter som en riskfylld boendeform. Till skillnad från ägarlägenheter, en boendeform som infördes av den då borgerliga regeringen för några år sedan, äger inte en andelsägare sin lägenhet. Samtidigt finns ingen förening, som när man innehar en bostadsrätt, där man kan utöva inflytande.

Huvudägaren styr

– Tanken med det här arrangemanget är att huvudägaren ska fortsätta att sköta och styra över allting, så det gäller att det är en fantastiskt bra huvudägare för den har enkelt uttryckt bestämmanderätt över allting.
Erika P Björkdahl är en av flera experter som för några år sedan var med och studerade det avtal som företaget som sköter försäljningar av andelsägarlägenheter då erbjöd. Samtliga var mycket kritiska till det.
– Vi kan verkligen inte rekommendera att man köper en andelsägarlägenhet. Det har inget som helst rättsligt stöd. Skulle det börja krångla finns stor risk att du förlorar dina pengar och din lägenhet.

Redan utsatta

Avtalet ska ha uppdaterats sedan dess och hon har inte fått se det uppdaterade avtalet. Men problemen med andelsägarlägenheter kvarstår menar hon: Det finns ingen lagstiftning som reglerar boendeformen.
– Det finns ingen lag som reglerar det här förutom samäganderättslagen och den är ganska knapphändig.
Skulle det gå att få till ett andelsägaravtal som inte innebär ett riskmoment?
– Man kan säga så här. Från början så hade vi ingen bostadsrättslag, ägarlägenheter eller hyreslagar. När man började flytta in till städer så började fler bo i flerfamiljshus. Då dök den här typen av arrangemang upp ibland, att man samägde ett stort hus. På grund av att det ledde till så stora problem har lagstiftaren svarat med olika boendeformer som bostadsrättslagen, hyreslagen och slutligen ägarlägenheter.
– Så svaret är nej, det är svårt att få till ett sådant avtal.
Tidigare har de större bankerna inte godkänt lån för andelsägarlägenheter, något som Erika P Björkdahl menar är talande för riskerna i projektet.
– Det värsta i det här sammanhanget är att de aktörer de riktar sig mot är kanske de som redan är utsatta i någon mån. I de här områdena har många utländsk härkomst och det finns många som inte har så hög utbildning. Om man ger sig in på ett spekulationsområde som att köpa och sälja aktier får man kanske i någon mån skylla sig själv, men det här gäller människors boende och det här är ett ekonomiskt risktagande som många har svårt att sätta sig in i.

V kritiskt till ombildningen

Botkyrkabyggen, det kommunala bostadsbolaget i Botkyrka kommun, har beslutat att ombilda fler hyresrätter till andelsägarlägenheter.
Fördelarna med andelsägarlägenheter som brukar lyftas fram är att det ger enskilda personer möjlighet att köpa in sig i sitt boende även i områden där intresset för att bilda en bostadsrättsförening är svalt. Men boendeformen har även kritiserats för att vara osäker (se artikel bredvid). Vänsterpartiet i Botkyrka motsatte sig ombildningen, främst för att man ville behålla lägenheterna som hyresrätter.
– Vi har i hela Stockholmsregionen en enorm bostadsbrist. Det handlar framför allt om att det inte finns tillräckligt med hyresrätter att tillgå, säger Kerstin Amelin, vänsterpartistisk ledamot i Botkyrkabyggens styrelse.
– I ett läge där hyresrätter står tomma och det är svårt att bli av med dem kan man börja fundera på vad man ska göra av dem, men i det här läget är det sju års kö till en lägenhet hos Botkyrkabyggen.
Botkyrkabyggen motiverar ombildningen med att man vill få in pengar för att kunna bygga nya hyresrätter. Men Kerstin Amelin tycker inte det är rätt prioriterat att förnya sitt bestånd i det här läget. Hon är dessutom skeptisk till resonemanget i sin helhet.
– Den ekvationen går inte ihop. Det de får in på att sälja står inte i proportion till vad det kostar att bygga, i så fall måste man sälja betydligt fler, säger hon.
Totalt sett rör det sig om 65 lägenheter som är ute till försäljning som andelsägarlägenheter nu, men antalet befintliga lägenhetsinnehavare som under 2017 kommer att få möjlighet att omvandla sitt boende till ett andelsägande är ytterligare 160 stycken, skriver bostadsbolaget på sin hemsida.

Socialt hållbart boende

Hyresgästföreningen är kritisk till beslutet om det innebär att hyresbeståndet minskar, men Kim Lindholm, ordförande för Hyresgästföreningen Botkyrka-Salem påpekar samtidigt att det inte är klarlagt än.
– Vi är alltid emot att man plockar bort hyresrätter. Men där får man se hur Botkyrkabyggen tänkt göra, där måste vi hitta ett sätt att bli överens. Botkyrkabyggen har sagt att de inte ska ombilda fler lägenheter än vad de säljer, utan vill i stället öka sitt bestånd, säger han till Flamman, om ombildningen.
Jan-Erik Sandh, kundchef på Botkyrkabyggen poängterar att de hyresgäster som inte vill köpa en andel kommer att kunna bo kvar i lägenheten som hyresgäster. Bland fördelarna med andelsägande nämner han att boendet blir mer socialt hållbart.
– Som andelsägare ansvarar du för det inre underhållet i lägenheten och har möjlighet att själv göra om i lägenheten. Botkyrkabyggen finns kvar som en professionell förvaltning och sköter om underhåll, städning, snöröjning med mera i övriga fastigheten. Du slipper styrelsearbete. De som önskar köpa en andel i fastigheten och äga sin bostad kan göra detta. Vill du i stället hyra bostaden så bor du bara kvar som vanligt, skriver han i ett mejl till Flamman.
En del menar att det inte finns någon lagstiftning som reglerar boendeformen och att det kan innebära risker för innehavaren. Hur ser ni på det?
– För att undvika onödiga tvister så har vi reglerat våra avtal så att det tydligt framgår vad som gäller och hur ansvaret ser ut. I de fall det uppstår tvister så finns numer en andelsägarnämnd med några av Sveriges bättre jurister.