Det var i förra veckan som Anders Borg presenterade budgeten för 2013. En av de största satsningarna, som också var känt sedan tidigare är sänkt bolagsskatt. Det beräknas kosta drygt 16 miljarder kronor. ”Detta förbättrar förutsättningarna för nya jobb och investeringar i Sverige. Den betydande sänkningen av bolagsskatten förväntas stärka investeringsklimatet och tillväxten i Sverige”, är regeringens motivering till reformen. Exakt hur många arbetstillfällen den sänkta bolagsskatten beräknas skapa är oklart. Kritiker är skeptiska till om det ger fler arbetstillfällen.
Ideologiskt beslut
– Vi ligger redan under våra tio viktigaste handelspartners i nivån på bolagsskatten, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, till Flamman.
Enligt OECD:s egna siffror tar det fem till tio år innan effekterna av sänkt bolagsskatt syns i form av arbetstillfällen – och knappt hälften av pengarna som bolagen tjänar i form av sänkt skatt beräknas gå till nya arbeten.
– Man kan säga att det i så fall är ett väldigt dyrt sätt att skapa jobb. Det är ett ideologiskt beslut, sedan har man försökt argumentera för det utifrån andra skäl, men argumentationen går inte ihop, säger Ulla Andersson.
Hon får stöd av LO som har räknat ut att satsningen på sänkt bolagsskatt skulle kunna ge 50 000 unga jobb. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson kallar det ”en gigantisk felprioritering”. Både LO och Vänsterpartiet har efterlyst fler stimulansåtgärder för att bekämpa arbetslösheten. Thorwaldsson välkomnar visserligen satsningarna på infrastruktur, men påpekar att de kommer att ske först nästa mandatperiod.
I budgeten ingår även satsningar på det som tidigare kallades fas tre. Budgeten innehåller också formuleringar kring hårdare krav på att arbetslösa ska vara aktiva och söka jobb, bland annat genom en ökad användning av sanktioner för arbetslösa. Till exempel sänkta ersättningsnivåer.
I satsningen på att skapa fler jobb ingår ökade resursers till Arbetsförmedlingen. Tanken är att arbetssökande ska få mer stöd. Samtidigt varnar bland annat ST, facket för statstjänstemän att den lagda budgeten i praktiken kan komma att leda till mindre personal i statliga myndigheter.
Samtidigt som programpengarna, det vill säga de resurser som går till olika arbetsmarknadsinsatser, ökar finns inga ökade löneanslag för anställda inom staten i den nya budgeten. Detta trots löneökningar på runt 2,6 procent i övriga samhället.
– Blir det ett sifferavtal så måste det följas, oavsett vad regeringen anslagit, säger Lars-Erik Bäckström från ST:s avdelning på Arbetsförmedlingen till Flamman.
Facket håller på att förhandla fram ett nytt avtal just nu.
Han är inte särskilt orolig för att det kommer innebära uppsägningar. Däremot är det möjligt att man inte återbesätter tjänster när anställda går i pension.