Förra söndagen demonstrerade tusentals människor utanför det polska parlamentet Sejmen i Warszawa. Anledningen var regeringens planer på att helt förbjuda abort. Sedan det konservativa partiet Lag och Rättvisa (PiS) vann valet i oktober har aborträtten debatterats i Polen. Biskopar och präster har länge krävt att lagstiftningen, som redan är en av de hårdaste i Europa, läggs i linje med den katolska kyrkans syn. Förra veckan publicerades ett öppet brev som lästes upp under gudstjänsten i kyrkor runtom i landet i vilket krav ställdes på ännu hårdare lagstiftning. PiS ledare Jarosław Kaczynski sade till media att han ”som katolik måste hörsamma biskoparna”.

Aborträtten är den senaste i en rad institutioner som har hamnat under attack från regeringen sedan PiS kom till makten i oktober. I julas introducerades hastiga reformer av konstitutionsdomstolen och flera journalister och mediechefer ersattes av personer som står regeringen nära politiskt. Samtidigt har president- och premiärministerämbetena underminerats då både president Andrzej Duda och premiärminister Beata Szydło ses som marionettfigurer. Den reella makten ligger i händerna på det nya Polens grå eminens Jarosław Kaczynski, som inte innehar något officiellt ämbete.
Internationella medier har under det gångna halvåret beskrivit den nya regeringens reformer som auktoritära attacker på demokratin. Det råder inga tvivel om att det är en konservatism med auktoritära drag som har gjort återkomst i Polen. Men hos väljarna är det inte bara värdefrågor som förklarar stödet för PiS.

Populistiskt

Sist partiet hade regeringsmakten var mellan 2005 och 2007. Då var politiken konservativ men ekonomiskt liberal. Sedan dess har partiet blivit alltmer populistiskt, xenofobiskt och EU-skeptiskt. Men den ekonomiska politiken har också lagts om. I höstas gick PiS till val på en värdekonservativ plattform kombinerad med sociala ekonomiska reformer riktade till lågavlönade och prekära människor i landets fattigare regioner. Dessa utgör en helt ny målgrupp. Enligt statsvetaren Radosław Markowski kan partiets väljare idag delas in i tre grupper: ”Smolensk-sekten” som är övertygade om att flygplanskraschen 2010 som bland annat dödade Kaczynskis tvillingbror Lech var en komplott av Ryssland och den tidigare polska regeringen, de praktiserande katolikerna vars världsuppfattning bygger på prästernas predikningar och slutligen de lågavlönade som attraheras av det nya ekonomiska programmet med lagstadgad minimiön, tidigare pensionsålder och höjt barnbidrag finansierat av en bankskatt.
Orsaken till att den nya strategin varit så framgångsrik är den förra regeringen. Den liberala Medborgarplattformens åtta års långa regeringstid under Donald Tusk och Ewa Kopacz innebar omfattande nyliberala reformer med avreglering av arbetsmarknaden och införandet av flexibla arbetskontrakt, även kallade ”skitkontrakt”. Omkring en och en halv miljon personer beräknas idag livnära sig på dessa jobb som betalar 800 złotys i månaden för heltid (ungefär 1650 kronor). Dessa människor utgör en ny klass i det Polen som ofta framhålls som en ekonomisk framgångssaga i Bryssel. Deras enda alternativ är ofta att utvandra.

Medborgarplattformens ultrakapitalistiska elitism, som avslöjades i en avlyssningsskandal 2014, och närhet till EU har fått dem att framstå som avskärmade från vanligt folk. Samtidigt misslyckades de två vänsterpartierna Enade vänstern och Razem (Tillsammans) ta sig in i parlamentet i höstens val. Orsaken var den högre spärren som gäller för valallianser men också att PiS tagit över delar av deras valprogram.