Direktiven till den utredning om den nya gymnasieskolan presenterades i måndags av skolminister Jan Björklund (fp). Den gymnasiereform som skulle ha börjat i höst har tidigare rivits upp av den borgerliga regeringen, vars nya planer för gymnasieskolan ska träda i kraft år 2010.
– Alla ungdomar vill inte bli akademiker. Alla kan inte bli akademiker, för samhället fungerar inte då. Det är dags att vi uppvärderar yrkesutbildningarna, säger Jan Björklund till Svenska Dagbladet.
Gymnasieskolan ska från år 2010 ha tre olika huvudinriktningar, inriktning med högskolebehörighet, yrkesexamen och lärlingsexamen. Tanken är att man ska höja yrkesutbildningarnas status och minska antalet avhopp från gymnasiet. Som tidigare ska varje utbildning sträcka sig över minst tre år.
Men en klar majoritet av gymnasieeleverna är emot att en stor del av dessa elever inte ska få högskolebehörighet, visar en undersökning som Lärarförbundet presenterade i tisdags.
– En klar majoritet av gymnasieeleverna vill att alla inriktningar ska ge högskolebehörighet. Vill regeringen skapa en gymnasieskola av hög kvalité måste den lyssna på elevernas åsikter, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet i ett pressmeddelande.
Hon menar att regeringens förslag särskilt kommer att drabba de elever som kommer från studieovana hem, eftersom de i högre utsträckning går på yrkesprogrammen.
– Särskilt drabbar förslaget flickor på yrkesprogram, då många av dem i dag läser vidare på högskolan. De tvingas i så fall att läsa extrakurser eller att läsa vidare på komvux för att bli högskolebehöriga, säger Eva-Lis Preisz i ett pressmeddelande.

