På detta vis kan det se ut på två skolor ifrån två olika förorter i dagens Sverige.
I den första skolan hämtar mamma och pappa sina älsklingar i den statusfyllda stadsjeepen. Hemma i villagaraget står ”Cabben” och väntar på att släppa lös sina hästkrafter. ”Så fort vädret tillåter, såklart” svarar den välklädda pappan sin son som undrar ”varför åker vi alltid i den fula bilen, pappa?”
Barnen springer runt i sina ”Cheap Monday” och ”Acne” kläder, jag tycker själv att alla ser ut som små ”Weekday Maffiosos”. Barnen leker att det är små Zlatans och de fortfarande valpiga benen springer efter fotbollen. Jag är själv med och spelar. Barnen skrattar och har kul. När det ringer in för lektion springer barnen in.
I den andra skolan finns det inga stadsjeepar eller ”cabbar”. Föräldrarna kör begagnade Fiats eller så skjutsas barnen inte alls. ”Mamma sover på dagarna och jobbar på kvällarna” svarar Alejandro 9 år mig, när jag frågar varför han aldrig blir hämtad efter skolan.
Det råder ett annorlunda, billigare, klädmode bland barnen på den här skolan och på något sätt tycker jag att det känns befriande.
Slagsmålen haglar dock tätt på rasterna och fraser som syftar på att din ”mamma är en …. !” Är inga kon0stigheter på denna skolgård som till skillnad ifrån den första skolans skolgård saknar fotbollsplan. Istället för en stationär fotbollsplan har en betong sarg gjutits i form av en oval. Där inne utspelar sig varje rast fotbollsmatcher som mer liknar gladiatorspel, gladiatorspel där endast den starke överlever ”Jag är Zlatan” ”nej jag är Zlatan, din jävla mamma…..!” Det är som den hårda spartanska miljön ska forma dessa barn att plocka ut ett fåtal starka, en liten armé av armbågare. Skolan saknar ringklocka som meddelar att rasten är slut.
Barnen i de två skolorna borde ha samma förutsättningar men har det inte. Skolor med olika förutsättningar i det uppenbara klassamhälle som vi kallar för Sverige, ”världens mest jämställda land”. En arg folkpartist ”gormar” om elitskolor i riksdagen och i media. Till den arge mannen säger jag ”lugn min gode liberal, varför skrika och hojta? De är redan uppenbara i det samhälle du och dina gelikar verkar i”.