Jan Å Johansson, medförfattare till boken Sverige i EU, en krönika över åren 1995–1999, tar till att börja med upp utrikespolitiken. Under den punkten finns flera områden där Sverige inte gör som förr. Till exempel har vapenexporten liberaliserats något enormt, menar Jan Å Johansson.
– Numera exporterar vi hejvilt till länder som Bahrain och Saudi-arabien. Dessutom har kritiken mot vapenexporten nästan helt försvunnit.
Daniel Ferreira, student och aktiv i ja-kampanjen inför EMU-omröstningen, håller med om att vapenexporten avseende vapen ökat, men felet är inte EU:s, som han ser det.
– Det är snarare så att Sverige väljer självt hur mycket vapen vi ska exportera, men vi gömmer oss bakom EU och säger att ”alla andra exporterar, så då kan vi också”, säger Ferreira.
Över till Sveriges roll som internationell medlare i krigshärdar. Förut var Sveriges post central, men…
– Norge har tagit över den rollen, Både i Sri Lanka och Guatemala, menar Jan Å Johansson.
– Det är synd att man utifrån ser EU som en stor enhet. Vi har många bra diplomater i Sverige, säger Daniel Ferreira.
Synen på länderna i syd är överlag förändrad sedan Sverige gick in i EU. Förut engagerade sig Sverige mer i FN, numera är det utrikesministerrådet och Europeiska rådet (där EU:s regeringschefer sitter) som gäller.
– Socialdemokraternas öppna ambition är att hålla jämna steg med Tony Blair och de övriga, säger Jan Å Johansson.
Nästa område är jordbrukspolitiken. Sverige har anammat ett bidragssystem som enligt Johanssons mening är helt sjukt.
– De som får bidrag är storgodsägarna, på de mindre böndernas bekostnad. Jag har inte de exakta siffrorna i huvudet, men mjölk- och småbönder går omkull varje dag!
Det sjuka i jordbrukspolitiken är något Daniel Ferreira håller med om.
– Svenska folket betalar skattepengar till tobaksodlare i Grekland. Det måste ändras, tycker Ferreira.
Folkhälsa och livsmedel är enligt Daniel Ferreira områden där Sverige varit föregångsland. Han tycker dock kontrollmekanismerna är för dåliga. Sverige kontrollerar svenska varor, Italien kontrollerar italienska. Vi borde kontrollera varandra istället, tycker Ferreira.
Jan Å Johansson menar att de ökande fallen av salmonella är att koppla till EU-inträdet.
– Vi har exempelvis importerat salmonellasmittat kött från Danmark, eftersom EU:s veterinärintyg inte varit tillräckliga.
Som Jan Å Johansson ser det har de folkvalda i riksdagen marginaliserats. Johansson talar om en ”marionettriksdag”. Makten ligger hos tjänstemännen och i byråkratin, långt från de folkvalda.
– I ministerrådet sitter mängder av tjänstemän som hävdar att ”vi har minsann goda kontakter hemåt”, men sedan visar det sig att ministrarna kört på och inte brytt sig nämnvärt om riksdagens åsikter i olika frågor, hävdar Jan Å Johansson.
Daniel Ferreira är en stark EU-vän. Han tror ett framtida EMU-medlemskap skulle stärka demokratin, eftersom vi skulle kunna få mer makt på kapitalets och marknadens bekostnad. Men även han ser problem med demokratin sedan EU-medlemskapet.
– Valdeltagandet krymper. Det är inte bra för demokratin.
Även rättssäkerheten har förändrats. Jan Å Johansson tar upp de tre terroriststämplade svenskarnas öde. Där lade sig Sverige på en EU-linje helt i fas med USA:s krav.
Här tycker Daniel Ferreira att EU inte är att beskylla. Sverige följer en FN-lista, och EU ligger inte bakom. Då fokuserar han hellre på domarna efter Göteborgskravallerna 2001. Daniel Ferreira anser att domarna varit alltför hårda, och att det kan ha med EU-medlem-skapet att göra.
– Å andra sidan satte de hårda domarnas tid igång redan när Joy Rahman dömdes, och det var innan vi gick med i EU, säger Ferreira.
Näringspolitiken, avslutningsvis. Beslut som Sverige fattat har i många fall stoppats av EU-kommissionen. Exempelvis ville man reducera arbetsgivaravgifterna i Norrland, vilket hade gynnat norrlänningarna, men det tillät inte EU-kommissionen. Och det rådde stor parlamentarisk uppslutning bakom tanken att slå samman Volvo med Scania, men där satte kommissionen stopp, eftersom båda företagen är svenska, och en sammanslagning ”inte gynnade den europeiska integrationen”.
– I USA hade två företag från Minnesota kunnat slås samman utan problem. Något liknande i EU var inte genomförbart.
Vad tror du om framtiden ifall Sverige röstar ja till EMU den 14 september?
– Då kommer Persson, Reinfeldt och de övriga att köra på och acceptera det nya konventet med all sin överstatlighet rakt av. Man kommer att säga ”Sverige sa ja till euron, och det betyder att Sverige vill ha den här utvecklingen”.
Och ifall Sverige röstar nej?
– Då måste makthavarna vara mer försiktiga. Med hänvisning till den skeptiska hemmaopinionen kommer de att rata mycket av det överstatliga.
Daniel Ferreira tror inte på vare sig skräckpropaganda eller dess motsats.
– Det kommer inte att bli något himmelrike om vi röstar ja, och det blir heller inget helvete om det blir ett nej, tror Ferreira.
*****
Bakgrund: Löften i EU-kampanjen
”Sveriges arbetslöshet blir mindre vid EU-medlemskap”
• Sveriges arbetslöshet har visserligen minskat på senare år, efter att först ha ökat väsentligt. Dock ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå, bland annat på grund av Sveriges strävan att uppfylla EMU:s konvergenskriterier.
”Ett svenskt EU-medlemskap kommer att leda till ökad ekonomisk aktivitet i Sverige”
• Sverige betalar över 20 miljarder kronor i EU-avgift per år. En del av detta återkommer visserligen i form av bidrag, men de aktiviteter vi använder dessa pengar till kan vi inte påverka i samma utsträckning som ifall vi fortsatt stå självständiga.
”Ett EU-medlemskap ger oss billigare varor”
• Priset på somliga varor har sjunkit. Andra priser har ökat. Det finns inget genomgående samband mellan EU-medlemskap och prisförändringar.
• Med tanke på vad Sverige betalar i jordbruksunderstöd, betalar vi mer för maten än innan EU-anslutningen.
”Sverige ska vara ett mönsterland i miljöfrågor”
• Sverige har hållit sig passivt i miljöfrågor. Istället har Sverige ådragit sig kritik för bland annat sina avgasregler.
• EU har tvingat Sverige godkänna gifter inom jordbruket och tillsatser i livsmedel, som sedan länge varit förbjudna i vårt land.
”Sverige kommer att behålla sin militära neutralitet”
• Nu sätter EU upp en militär styrka om 60 000 man. Sverige deltar med förband och utrustning.
”Vi kan bevara vår svenska alkohol- och narkotikapolitik”
• Sverige tvingas godta EU:s införselregler av alkohol.
• Borttagna tullar har resulterat i en lavin-artad insmuggling av alkohol, cigaretter och narkotika.
”Djurens rätt påverkas inte av ett svenskt EU-medlemskap”
• Sverige ger stora bidrag till EU:s djur-export. Där förekommer regelmässigt rent djurplågeri i de överlastade bilarna.
• Polisen skjuter fullt friska djur för att de inte har lapp i öronen.
• Hönsbursförbudet, som gavs ”i födelsedagspresent” till Astrid Lindgren, drogs tillbaka.
•Sverige tvingas acceptera den deformerade ”monstertjuren” belgian blue.
”Vi bevarar vår starka offentliga sektor och vår generella välfärdspolitik”
• EU trycker ständigt på för att Sverige ska sänka skatter och begränsa offentliga utgifter. Kraftiga nedskärningar har genomförts för att uppfylla EMU:s konvergenskrav.
”I EU kommer vår röst att väga tungt”
• Redan från början hade Sverige endast fyra röster av 87 i ministerrådet, och 22 av 626 i EU-parlamentet. De framtida siffrorna blir ännu lägre. 18 av 732 i parlamentet, tio av 345 i rådet.
”Sammantaget innebär EU-medlemskapet ett betydande regionalpolitiskt nettotillskott”.
• En utredning som gjorts av ekonomiprofessor Sören Wibe visar att nästan alla län gjort en nettoförlust om man räknar både avgift och återflöde. De fyra nordliga länen förlorade till exempel fem miljarder netto under de första fem åren av medlemskapet.
”Bruttokostnaden för Sverige blir cirka 18–20 miljarder”
• Sverige betalar 23–24 miljarder per år. För en vanlig löntagare är den årliga avgiften till EU i storleksordningen 4–5 000 per år.
