För turkiska demokrater var förra våren tänkt att bli en triumf. Efter mer än två decennier av allt mer autokratiskt styre verkade president Recep Tayyip Erdogan vara på väg att förlora sitt ämbete. Landets robusta ekonomiska tillväxt – Erdogans långvariga anspråk på framgång – hade upphört. Den turkiska liran befann sig i fritt fall, vilket gjorde basvaror oåtkomliga för en stor del av befolkningen. När en förödande jordbävning i februari 2023 dödade tiotusentals människor, misslyckades Erdogan med att svara ordentligt. Mätningar tydde på att presidentvalet i maj visserligen skulle bli jämnt, men att oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu skulle segra.
Det gjorde han tyvärr inte. Med stöd av en följsam media som dränkte alla negativa nyheter tog Erdogan först hem primärvalet, för att sedan besegra Kilicdaroglu bekvämt i andra omgången. Erdogans parti AKP och dess allierade vann en supermajoritet i Turkiets parlament, delvis tack vare nya vallagar som förvrängde organet till det styrande partiets fördel. Erdogan verkar mäktigare än någonsin.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!