Folketingsvalet i februari i år var en katastrof för den danska arbetarrörelsen. Socialdemokraternas försök att ”återerövra” de röster som man i valet 2001 förlorade misslyckades kapitalt. Även för Socialistisk folkeparti (SF) gick folketingsvalet dåligt. Partiet fick sex procent av rösterna och ett mandat i folketinget. I valet etablerade sig liberala Venstre som Danmarks största parti, och högerextrema Dansk folkeparti (DF) gick återigen starkt framåt och ligger nu på 13,2 procent av rösterna. Statsminister Anders Fogh Rasmussens borgerliga regering är därmed även i fortsättningen beroende av DF:s stöd.

Nytt reformpaket av högern
En konsekvens av folketingsvalet blev den stora kommunalreform som nyligen genomfördes. Högern drev efter nästan tio års het debatt igenom ett reformpaket som omfattar hela 49 nya lagförordningar.
– Reformen betyder byråkratisering, centralisering och statligt detaljstyre av den kommunala ekonomin, säger Inger V Johansen, styrelseledamot i vänsterpartiet Enhedslisten upprört.
Hon anser att det i grund och botten är ett försök att driva genom privatiseringar och ytterligare försämringar i välfärdssystemet. Men debatten i Danmark kretsade mest om sammanslagningen av landets småkommuner. Andra element, som centraliseringen av utbildnings- och sjukvårdssystemen, hamnade i skymundan. Reformen innebär också att kommunerna tar över nya ansvarsområden efter de danska länen, ”amter”, som avskaffas.
– Det kommer att uppstå en välfärdsindustri i Danmark, eftersom många amtsuppgifter nu kommer att läggas ut på entreprenad av kommunerna. Dessutom är det förknippat med privatiseringar, menar Inger V Johansen.
Hon tillägger att det fanns ett tämligen starkt motstånd mot reformpaketet på det kommunala planet, men det var ett rikspolitiskt beslut som var svårt att motverka under den rådande politiska situationen.

Konsekvent nej
Det lilla vänsterpartiet Enhedslisten gjorde dock bra ifrån sig i februarimånads folketingsval. Partiet ökade sitt stöd med en procentenhet och fick 3,4 procent av rösterna och två nya mandat i Folketinget. Enligt Inger V Johansen beror detta på partiets tydliga politiska profil. Man säger till exempel konsekvent nej till alla former av privatisering av offentlig sektor – till skillnad från SF, Vänsterpartiets systerparti.
Enhedslisten bildades 1989 av Danmarks kommunistparti (DKP), Vänstersocialisterna och trotskistiska SAP. 1991 anslöt sig ytterligare två små kommunistpartier. Med tiden utvecklades vänsterparaplyet till ett medlemsparti, som idag har över 2 500 individuella medlemmar i de flesta danska kommunerna.
Att det gick så bra i det senaste valet berodde inte minst på en övertygande insats av medieprofilerna Line Barfod och Pernille Rosenkrantz-Theil. Inger V Johansen menar dock att det var konkurrenternas bleka profil snarare än en framgångsrik personvalskampanj som stod bakom framgångarna.
– Sossarna fick kvittot på att de gått för långt till höger. Och eftersom SF har gått samma väg ökar förstås utrymmet för oss. 1994 tog man sig för första gången in i Folketinget, mycket tack vare det faktum att SF då hade övergett sitt motstånd mot EU.