Regeringens skattepolitik spär på inkomstklyftorna i samhället. Det har Statistiska centralbyrån kommit fram till när de har gjort en prognos över inkomstutvecklingen för befolkningen mellan 2006 och 2008. Enligt uträkningen får alla mer pengar i plånboken, men de rika får mest. Dessutom är det bara den disponibla inkomsten som räknas in, det vill säga inkomsten efter skatt och kapitalinkomster. Att A-kasseavgifterna höjts syns till exempel inte i statistiken.
– Eftersom finansieringskällan till skattesänkningar inte räknas in kan läget se lite bättre ut än vad det verkligen är. Vi håller på och tar fram ett nytt sätt att mäta som även räknar in varifrån finansiering till skattesänkningar tas, till exempel, höjd vinskatt och ölskatt, eller höjda egenavgifter, säger Leif Johansson, ansvarig för prognosen på Statistiska centralbyrån till Flamman.
Men det nya räknesättet har inte tillämpats vid den här mätningen. Enligt den ökar inkomsterna i genomsnitt med 13 procent för svenskarna under treårsperioden från 2005. För den rikaste tiondelen är siffran över 21 procent och för den fattigaste endast drygt sex procent.
Tydlig åldersskillnad
Skillnaden i inkomstförändring mellan kvinnor och män är marginell, däremot finns det en tydlig åldersskillnad: Ju yngre, desto mer gynnad. Personer över 65 år beräknas få en genomsnittlig ökad inkomst på omkring sju procent. Sambor gynnas dessutom mer än ensamstående.
Prognosen grundas både på skatteförändringar och på Konjunkturinstitutets uppskattning om den kommande ekonomiska utvecklingen.