Opinion 05 januari, 2016

Ensamagerande terrorister måste upptäckas i tid

Höstens terrordåd i Paris påminner oss om den ensamme självmordsbombaren, som spräng­de sig själv till döds för fem år sedan i centrala Stockholm. Forskare intresserar sig alltmer för vad som utmärker personer som begår terrorattacker på egen hand. Personer som planerar terrordåd ensamma är särskilt svåra att upptäcka för säkerhetstjänsten. Det är svårt att förstå hur en så extrem människa som en självmordsbombare tänker.
 Vad vi vet är att en fanatisk terrorist sällan nöjer sig med att påpeka skälen för sitt handlande. Han fullföljer sina avsikter oftast i tysthet. Men bara minuter före explosionerna i Stockholm den 11 december 2010 skickas ett hotfullt brev till Säpo. Brevet hänvisar till konstnären Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed och den svenska militära insatsen i Afghanistan.

Den ensamme gärningsmannen för skolmassakern i Trollhättan, var liksom självmordsbombaren i Stockholm, beredd att dö för sin sak. Han går till attack mot skolbarn och lärare med utländsk bakgrund. Båda gärningsmännen har bestämt sig för att döda dem som de anser vara roten och upphovet till deras problem.
Extrema fanatiker som Behring Breivik utmärks av lusten att tvinga andra människor att förändras; och få dem att överge sina värderingar. Undersökningar visar parallellen mellan ensamagerande terrorister och personer som begår skolskjutningar. Gemensamt är psykisk ohälsa eller sjukdom.
I Sverige pågår försöksverksamhet med att utbilda ungdomar om psykisk ohälsa för att förebygga självmord. Syftet är också att hitta personer som riskerar begå våldsdåd. Psykisk ohälsa triggar destruktiva känslor och tankar. Det kan göra den drabbade mottaglig för en våldsideologi som leder till terrordåd.