Fyra sociologer har, utifrån teorier om segregerade arbetsmarknader, undersökt hur etnisk konkurrens fungerar och klassolidaritet kan uppnås. De konkretiseras med ett par fallstudier ur amerikansk historia.

Den dominerande gruppen arbetare reagerar skeptiskt mot billig minoritetsarbetskraft, inte på grund av falskt medvetande eller traditionell misstro. Främlingsfientlighet leder den dominerande gruppen att uppfatta en större etnisk skillnad i löner än vad som faktiskt existerar. Det är inte alltid detta korrelerar med etnicitet, men ibland gör det. I USA:s historia finns många exempel på detta. Vilket fack som helst stödjer antagonism mot strejkbrytare. Ställd inför att ersättas eller lönesänkningar kommer fackanslutna arbetare exkludera ersättarna. Detta blir en etnisk konflikt endast när strejkbrytare eller annan billig arbetskraft kommer från en annan etnisk grupp. Konkurrensen arbetare emellan förvärras under recessioner vilket leder till att etniska konflikter är som högst när både invandringen och arbetslösheten är hög.

Enligt marxismen använder den härskande klassen etniska tillhörigheter för att spela ut arbetare av olika etnisk härkomst mot varandra. Den härskar genom att söndra – rasism underblåses för att försvaga insikten om likhet. Författarna ger denna teori positiv belysning. Den innebär att en i neoklassisk teori perfekt marknad inte eliminerar etnisk ojämlikhet, den reproducerar den – därför att kapitalisterna gynnas. Etnisk konkurrens diskriminerar inte bara den mest utsatta gruppen, det har en nedpressningseffekt på lönerna för den dominerande gruppen och därmed lönerna som helhet.
Ett begrepp forskarna använder är arbetsköparnas paternalism som innebar att en viss etnisk grupp (de kunde vara antingen svarta eller vita) får en rad förmåner i utbyte mot lydnad och lojalitet med företaget. Ett effektiv sätt att motverka solidaritet och fackanslutning.
Författarna lyfter ett varningens finger mot särartspolitik, exempelvis etnisk kvotering. Detta tenderar att underminera stödet från den dominerande gruppen. Därför finns det fog för att eftersträva politik med så bred bas som möjligt. Författarna konstaterar att när mål varit klassolidaritet som kommer alla arbetare till gagn har den varit lyckosam, minoriteterna får även en större del av den gemensamma kakan på detta sätt.

Många fack inom CIO, amerikanska LO, har med framgång format solidaritet över etniska gränser sedan lång tid tillbaka. Än idag tillhör CIO-fack som UNITE några av USA:s mest integrerade institutioner och starka förespråkare av arbetarklassintressen.