– Jag tycker det är ett konstigt förslag så till vida att det verkar som att man vill reglera vinstmarginalerna snarare än utdelningen. Det man vill komma åt är ju de negativa aspekter som vinstmotivet kan ha. Det finns en oro att vissa aktörer kommer att plocka ut vinster som påverkar verksamheten, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
I november presenteras utredningen om vinster i välfärden som Ilmar Reepalu (S) är ordförande för. Men redan nu har nyhetsmedier tagit del av förslag från utredningen om hur en vinstbegräsning skulle kunna se ut.
SVT rapporterade i förra veckan att Joachim Landström, doktor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, har tagit fram ett förslag till utredningen. Lite förenklat innebär den en begränsning på vinster på runt åtta procent.
Jonas Vlachos påpekar att det finns sätt att runda en sådan begränsning.
– Det finns så otroligt många andra sätt att plocka ut vinster ur ett företag. Man kan låna och hyra av sig själv. Man kan köpa tjänster av andra delar av koncernen. Jag tror inte det spelar någon roll på lite sikt.
– Om man verkligen vill komma åt det här, vilket man verkar vilja, så måste man förbjuda utdelande bolag.

”Ingen betydelse alls”

Andra bedömare håller med. Det är ännu oklart exakt hur vinsttaket ska utformas.
– Är det en vinstutdelning på åtta procent tror jag inte förslaget har någon betydelse alls, säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Bo Rothstein tycker inte att man behöver sätta likhetstecken mellan konkurrens och valfrihet och vinstutdelning.
– Världens främsta utbildningsinstanser är de amerikanska spetsuniversiteten. De är i stark konkurrens om studenter och forskningsmedel, men de har aldrig delat ut en krona i vinst.
– Om effektivitet kräver vinst skulle inte Harvard, Yale och Princeton vara bäst i världen. Det finns vinstdrivande college i USA men de är synnerligen kritiserade för att till exempel lura in elever på hopplösa utbildningar som inte ger jobb.
Lars Pålsson Syll, nationalekonom och professor vid Malmö högskola, är också kritisk till talet om procentsatser i vinstutredningen.
– Om det nu är så att man tvunget ska göra vinst, borde man låta vinsten stanna kvar i företagen. Då borde man göra som i USA där man har en begränsning med en stiftelselagstiftning där vinsten ska stanna kvar i stiftelsen.
– Rent pragmatiskt tror jag inte det går att få svenska politiker att släppa vinster. Men låt oss då kräva att vinsten blir kvar i verksamheten, fortsätter han.

Kortsiktiga problem

Utredningen har ändå väckt heta känslor bland vinstförespråkare. I rapporten lyfter även Joachim Landström fram bolag som kan få svårt att klara sig med en begränsning.
Företagare i välfärdssektorn har gått ut och varnat för att de kan lägga ner sin verksamhet om förslaget blir verklighet. Vad skulle hända om ett vinstförbud blev verklighet? Hur ska verksamheten organiseras i stället?
– En mer rimlig verksamhet är att de drivs som stiftelser eller personalkooperativ, säger Bo Rothstein.
Han tycker inte att man kan se på välfärdssektorn på samma sätt som annan företagsverksamhet.
– Det är sällan något problem att specificera att sopor ska hämtas eller att en skola ska byggas. Men inom välfärden är vi snarare intresserade av processen; hur de äldre tas om hand, hur eleverna undervisas och hur fångarna i fängelsena vårdas. Då är det svårare. Hur skriver du ett kontrakt om att man ska respektera de äldres integritet?
Lars Pålsson Syll tycker att det fanns mycket som var bra med hur systemet såg ut fram till 1980-talet, innan välfärdsföretagens intåg.
– Vi hade en bra offentlig skola och sjukvård. Vid sidan om det fanns lite annan verksamhet, som Montessori, som man kunde ansöka om att driva i privat regi. Då var det ofta entusiaster som tog över, som pedagoger som brann för en bra verksamhet, inte för att tjäna pengar.
Finns det risk för att ett vinstförbud gör att exempelvis elever hamnar i kläm om företag lägger ner sin verksamhet?
– Ja, det gör det. Då kommer vi att se en del skolnedläggningar och vi kan bara spekulera i hur stort det blir, säger Jonas Vlachos.
Samtidigt påpekar han att det i fallet med skolorna redan finns lärare och rektorer på plats, även om skolbolagen drar sig ur.
– I grund och botten påverkar det inte den kommunala budgetarna. De pengar som betalas ut till friskolor skulle ju kunna användas till att anställa lärare. Möjligen kan man tänka sig att lokaler blir ett problem under en övergångsperiod.
Lars Pålsson Syll tror att det på kort sikt kan bli en del övergångsproblem.
– Men här tycker jag att man måste ha ett långsiktigt perspektiv. På kort sikt kanske det blir lite bökigt, men på längre sikt är det bästa. Samtidigt ska man inte överdriva de här problemen. Det tycker jag historien visar, att när man gör övergångar så brukar det ändå kunna fungera hyfsat.

Starka reaktioner från vinstförespråkare

När rapporten om en vinstbegräsning på runt åtta procent blev känd kom starka reaktioner från både näringslivet och politiker som förespråkar vinster.
– Ett vinsttak skulle innebära att alternativen försvinner, människors möjligheter att välja förskola, skola, äldreomsorg skulle försvinna. Det här handlar inte om vinst eller inte utan det handlar om valfrihet. Det här förslaget är ren och skär fondsocialism, det för tankarna till löntagarfonderna för ett antal decennier sedan då man skulle konfiskera företagens medel och sätta dem i speciella fonder, säger Centerledaren Annie Lööf i SVT:s Agenda.
Svenskt Näringsliv har på sin sajt intervjuat välfärdsföretagare som rasar över förslagen.
– Vi har ju en vinstbrist i välfärdssektorn, det minsta vi behöver är ett vinstförbud, säger Bengt Gustavsson, grundare och vd för Hela Sveriges Assistans, till Svenskt Näringsliv.