Nyligen röstade riksdagen igenom nya regler för hyressättning och för allmännyttiga kommunala bostadsbolag. I och med de nya reglerna slutar kommunala bostadsbolag att vara normerande i hyressättningen. Tidigare har nivån för en skälig hyra reglerats genom jämförelser med kommunala bostadsbolag i samma område. Enligt de nya reglerna ska hyresnivån jämföras mot både privata och kommunala bostadsbolag.
– Dessutom ska kommunala bostadsbolag i fortsättningen drivas för att ge avkastning. Det blir ett avsteg från förbudet mot att driva verksamhet i vinstsyfte enligt kommunallagen, säger Egon Frid.
Han menar att de nya reglerna gör det svårare för kommuner att bedriva en seriös bostadspolitik då de kommer att styras av ett vinstintresse.
Risk för hyreshöjningar
– Med stöd av påtaglighetsprincipen finns risk för att hyresvärdar kan höja hyran med fem procent två gånger per år.
Påtaglighetsprincipen innebär i korthet att hyresvärdar inte får ha påtagligt högre hyror än allmännyttan. I praktiken innebär det att de får lägga sig ungefär fem procent högre än de normerande hyrorna. Bostadsminister Mats Odell har tidigare sagt att principen skulle bort, men den blev kvar.
– Risken finns att hyror på det viset saxas upp. Det är något som borde ha analyserats mer i förslaget.
För en hyresgäst med en hyra på 5 000 kronor i månaden kan det alltså innebära en hyreshöjning på drygt 500 kronor i månaden under en ettårsperiod.
HGF välkomnar reglerna
Även Hyresgästföreningen är kritisk till påtaglighetsprincipen.
– Det kan ge fastighetsägarna möjlighet att saxa upp hyrorna och är en rest av den gamla lagstiftningen, säger Barbro Engman, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, i ett uttalande.
Men i stort är Hyresgästföreningen nöjd med att den svenska hyresmodellen blir kvar.
– Det skapar förutsättningar för långsiktiga, stabila och trygga villkor för hyresgästerna, säger Barbro Engman.
– Vänsterpartiet vill också värna om den svenska hyresmodellen där man förhandlar om hyror, men vi vill att hyreslagstiftningen ska omfattas av en starkare lagstiftning i stället för en svagare, en stark lagstiftning utgör ett viktigt stöd för en stark förhandlingsmodell, säger Egon Frid.
Vänsterpartiet var det enda parti som ville avslå förslaget helt.
