Sakta men säkert närmar sig den definitiva separationen mellan Storbritannien och EU. Förra onsdagen godkände Theresa Mays konservativa regering det avtal som förhandlingarna hittills har lett fram till. För den politiskt allt svagare brittiska regeringen var det en framgång. Det dröjde dock mindre än ett dygn innan de första avhoppen kungjordes.
Brexit-ministern Dominic Raab som personligen skött förhandlingarna det senaste halvåret sade att han inte kan stödja överenskommelsen ”med gott samvete”. Han följdes åt samma dag av arbetsmarknads- och pensionsministern Esther McVey samt två satssekreterare.
Dokumentet som spänner över 585 sidor behandlar främst tre områden: den ekonomiska separationssumman, EU-medborgares rättigheter i Storbritannien efter Brexit, samt frågan om gränsen mellan Irland och Nordirland. Ytterligare avsnitt handlar om ett framtida handelsavtal mellan EU och Storbritannien, trots att förhandlingarna om den frågan ännu inte formellt har inletts.
Av dessa delar är det gränsfrågan som är mest kontroversiell.

Gränsfrågan avgörande
Eftersom Theresa May har lovat att föra ut Storbritannien ur både den gemensamma marknaden (så att Storbritannien inte längre omfattas av EU-regleringar för varor och tjänster) och den europeiska tullunionen (så att man kan sluta nya handelsavtal) kommer en så kallad ”hård gräns” med tullkontroller sannolikt att behöva upprättas mot Irland. Detta problem är tänkt att lösas med ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien som ska slutas någon gång efter utträdet den 29 mars nästa år. Men eftersom inga garantier finns för att det kommer att ske eller när, har Mays regering insisterat på en temporär lösning. Det är frågan om hur denna lösning ska se ut som har gjort att förhandlingarna dragit ut på tiden.

EU vill att Nordirland ska fortsätta vara en del av tullunionen under tiden, vilket London har motsatt sig

EU vill att Nordirland ska fortsätta vara en del av tullunionen under tiden, vilket London har motsatt sig då det skulle bryta landets territoriella integritet. Britterna vill i stället att hela landet ska fortsätta vara del av tullunionen tills regeringen väljer att på egen hand träda ut, något som EU motsätter sig då de skulle förlora kontrollen. Kompromissen som nåddes innebär att hela Storbritannien blir kvar som medlem, men bara tills EU anser att hotet om en hård gräns definitivt har undvikits.

Corbyn kritisk
Detta har lett till en kritikstorm från den Brexit-vänliga delen av Mays konservativa parti, där många befarar att landet kommer att förbli ”fånge” i EU:s tullunion för all framtid. Brexit-minister Dominic Raab sade i sitt avgångsmeddelande att han inte kan acceptera att EU får ”veto” över Storbritanniens framtid och att avtalet utgör ett reellt ”hot” mot landets integritet.

Men kritiken har även varit hård från vänster. Labours partiledare Jeremy Corbyn sade i måndags att han kommer råda sitt parti att rösta mot avtalet eftersom det kan låsa in Storbritannien i osäkerhet i flera år framöver. Vidare kritiserade han att avtalet ger högkvalificerade invandrare företräde framför andra och hävdade att Labour skulle förhandla bättre än den nuvarande regeringen eftersom man inte skulle hemfalla till ”hot”.

Avtalet kan antas av EU redan denna vecka, innan en omröstning ska hållas i det brittiska parlamentet i början av december. Utsikterna för att det kommer att gå igenom där är dock små, särskilt som delar av Tory-partiet redan har börjat tala om att väcka misstroendeförklaring mot May.

_____________________________________

Prova Flamman!

Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.