Pengarna uppges vara planerade att gå till uppbyggandet av sophämtning, elektricitet och vägar, och ska skapa 44 000 arbetstillfällen. Allt enligt en biståndsplan som offentligt presenterades i en artikel i Washington Post av Haitis tillförordnade premiärminister Gerard Latortue. Planen uppges vara framtagen i samarbete med FN och internationella organisationer, dock anges inte vilka.
Sverige står för fem miljoner dollar under en femårsperiod.
– Vi vill visa att vi stöder att FN får mandat för långsiktigt arbete i Haiti, säger Sidas Latinamerikachef till SvD.
I Transparency Internationals årliga genomgångar över korruptionen i världens länder brukar Haiti placera sig i toppen. Och även denna gång har farhågor väckts om att biståndspengarna kommer att skapa en ny våg av korruption och att regeringen inte kommer klara att ”absorbera” pengarna.
Det hindrade inte EU, USA och Kanada – de tre stora givarna – från att öppna plånboken. Också under Duvalierdiktaturen strömmade biståndspengar till Haiti, men stoppades 2000 efter att den nu störtade Aristide anklagats för valfusk. Bushadministrationen frös över 500 miljoner dollar i lån och bistånd. Den haitiska valutan har sedan dess sjunkit med två tredjedelar och valutareserven med hälften. Utlandsskulden uppgår till 1,2 miljarder dollar – nästan det femdubbla jämfört med landets export.