På marken fortsatte de östukrainska rebellernas offensiv i förra veckan. Framför allt om järnvägsknutpunkten Debaltsevo utkämpades mycket hårda strider. På måndagen hävdade rebellerna att staden nu komplet hadet omringats efter att vägen västerut mot Artjomovsk hade intagits. De första rebellenheterna rapporterades ha tagit sig in i tätorten, där omkring 8 000 ukrainska soldater var instängda. Samtidigt fortsatte regeringsstyrkorna granatbeskjutningen av miljonstaden Donetsk, som hålls av rebeller. På söndagen utbröt en storbrand i en sprängämnesfabrikpå grund av beskjutningen.
Enligt FN har kriget i östra Ukraina hittills krävt mer 5 400 liv. Enligt tyska underrättelsekällor är dödstalen dock betydligt högre än så, möjligtvis har upp till tio gånger så många dödats. Båda sidorna i konflikten tonar dock ner sina egna förluster.

Ukraina mobiliserar

Ukrainas regering reagerade med ytterligare mobiliseringar på de militära bakslagen i öst.
Enligt ett uttalande från vice befälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor Vladimir Talalaj hade 78 000 personer inkallats för tjänstgöringen under januari. Det ukrainska försvaret meddelade dessutom att man nu också tänker mobilisera kvinnor i åldrarna 20-50 år. Parlamentet godkände en motion om att tillåta befälhavare i de väpnade styrkorna att skjuta på desertörer och använda våld mot militärer som är ”vårdslösa” eller ”dricker alkohol” i tjänsten, enligt nyhetsbrevet Ryska posten.  

Diplomatisk dragkamp

De intensiva striderna på marken ledsagades av en inte mindre intensiv diplomatisk dragkamp. Tyskland och Frankrike kom till slut överens med Ryssland om att återuppta fredsförhandlingarna i Minsk igen. Det var i Minsk som de stridande parterna kom överens om en vapenvila i september i fjol. Minskavtalet bröts dock vid upprepade tillfällen och samtalen har hittills inte tagits upp igen. Efter att president François Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel träffade Rysslands president Vladimir Putin i Moskva i förra veckan kom man dock överens om att återuppta förhandlingar i Vitrysslands huvudstad Minsk på onsdagen.

USA vill skicka vapen

Enligt franska medier tyder mycket på att Hollande och Merkel har gått med på det ryska kravet att vapenstilleståndslinjen mellan regeringsstyrkorna och rebellerna ska ritas om för att avspegla rebellernas militära framgångar under de senaste veckorna.
Det tysk-franska initiativet har kritiserats av USA som vill se en hårdare linje mot Ryssland. USA vill också skicka vapen till Ukrainas regering. I USA har kritiken mot detta varit hård, bland annat har experter i magasinet Foreign Affairs varnat att vapenleveranser bara riskerar att dra in Ryssland direkt i konflikten. I förra veckan röstade Nato­medlemmarna ner ett USA-förslag att hela Nato skulle ställa sig bakom USA:s linje. Förutom Tyskland och Frankrike uttryckte oväntat också Storbritannien tvivel mot förslaget.
– Det är inte mer vapen som behövs i Ukraina, utan vad som behövs är ett tillbakadragande av de ryska vapnen, sade Sveriges utrikesminister Margot Wallström på måndagen, på väg till EU:s utrikesministermöte i Bryssel. Hon ställde sig också bakom det tysk-franska försöket att medla fram en ny fredsuppgörelse.