Andorra, Liechtenstein och Monaco utgör de tre sista skatteparadis i Europa som av OECD anklagas för att inte vara samarbetsvilliga i fråga om finansiell transparens och informationsutbyte inom bankvärlden.
Skatteparadisen utgörs av länder eller regioner inom länder där skatterna är väldigt lågt satta eller icke-existerande. De låga skatterna lockar till sig förmögna personer och företag som vill undgå att beskattas i hemlandet. Men platserna lockar även till sig personer som sysslar med penningtvätt eftersom det sällan ställs några frågor om varifrån pengar kommer eller vart de är på väg.
Enorma summor
I oktober anordnade OECD en internationell konferens i Paris i syfte att skapa en samstämmighet kring kraven på hårdare regler för skatteparadisen. Mötet hade sammankallats av Frankrikes och Tysklands regeringar. Dessa båda länder går i täten för kraven på att skatteparadisen ska regleras betydligt hårdare. Enligt OECD-chefen Angel Gurría finns det motsvarande 50 triljoner kronor (en triljon motsvarar ett tusen miljarder) samlade i världens olika skatteparadis.
Den oberoende organisationen Tax Justice Network bedömer att siffrorna är ännu högre – att motsvarande 80 triljoner kronor finns undangömda för beskattning i Europas skatteparadis.
För åtta år sedan beräknade IMF att den sammanlagda summan som fann samlad i världens skatteparadis låg på motsvarande åtta triljoner.
Om beräkningarna stämmer har alltså summorna som gömts undan i skatteparadisen ökat betydligt under de senaste åren.
Europas skatteparadis fortfarande kvar
Precis som många kritiker befarat tycks inte det senaste försöket att bekämpa Europas så kallade skatteparadis leda till några resultat.