Det är med hopp om en ljusare framtid som de tio länderna blir EU-medlemmar på lördag.
Men EU:s anammande av frihandelsideoligin innebär att de nya ländernas marknader görs tillgängliga för dagens EU-länder. Den ökade konkurrensen kan få många jordbrukare på fall.
Det menar Jan-Erik Gustafsson, docent vid KTH i Stockholm och ordförande för Folkrörelsen Nej till EU. Han har forskat om jordbrukspolitik och tror att en stor del av de blivande EU-ländernas jordbruk kommer slås ut till följd av EU-medlemskapet.
– Det är framför allt småjordbruken som kommer att slås ut och det är vad som har hänt även här i Sverige. I de nya EU-länderna är 15–25 procent av befolkningen småjordbrukare och det är i första hand dessa som kommer att konkurreras ut av de rika EU-ländernas industrijordbruk. Redan nu kan man se att västerländskt kapital går in i Polen och köper upp mindre jordbruk, säger han.
Bönderna inom EU får i dagens läge 14 000 dollar om året i subventioner för att de inte ska slås ut. De nya medlemsländernas lantbrukare kommer till en början dock bara få 25 procent av vad de nuvarande ländernas får och först om tio år får de lika mycket, vilket gör att man inte kommer kunna konkurrera på lika villkor, trots att lönerna är mycket lägre.
En annan viktig skillnad som han nämner är att kandidatländerna har fört en protektionistisk politik för att bevara jordbruket, men det är inte längre möjligt eftersom EU-fördraget förbjuder länderna att ha kvar tullar, vilket då öpnnar upp för EU-ländernas stora överskott på jordbruksprodukter som man i dag dumpar i tredje världen.
Dessutom är industrijordbruken sämre för miljön.
– Man har konstaterat att småjordbruken använder mindre gödsel och mindre bekämpningsmedel per hektar. Detta kommer då leda till mer närsalter i Östersjön, säger han.
I folkomröstningar i kandidatländerna har ja-sidan vunnit överlägset, men Jan-Erik Gustafsson menar ändå att de egentligen inte är representativa.
– De har ju inte diskuterat frågan ordentligt. Det fanns ju nästan ingen opposition utan politiker och massmedia drev på starkt för ett ja. Nej-sidan kunde inget göra eftersom de inte har några resurser.
– I exempelvis Ungern är bönderna rädda för vad EU-medlemskapet ska innebära. De har blockerat vägarna med sina traktorer, säger han.
Kandidatländerna kan således ha en svår tid framför sig som EU-medlemmar.