Feministiskt initiativs partiledare Teysir Subhi avgår.

Det offentliggjordes via ett pressmeddelande på tisdagsmorgonen. TT plockade upp nyheten som därefter hamnade på förstasidor över hela nätet. Då hade Teysir Subhi redan bestämt sig för länge sedan. Med ett barn, ett till på väg, och ett heltidsjobb som lärare fick två år som partiledare för Feministiskt initiativ vara nog.

– Det var svårt att få ihop redan med ett barn, säger Teysir Subhi till Flamman via telefon från sin bostad i Göteborg. I bakgrunden hörs just det barnet.

När Feministiskt initiativ kallar till kongress i vår kommer hon inte att ställa upp till omval.

– Hade det varit ett helt fantastiskt valresultat hade det nog varit ett svårare beslut, men jag hade nog landat i samma sak. Familjen är viktigast.

Valresultatet ja. Feministiskt initiativ, som inriktat hela partiets valrörelse på kommunvalen tappade 17 av 22 kommunala mandat. I riksdagsvalet får man en halv promille av rösterna. Partistödet ryker, och till och med tröstpriset att kunna kalla sig ”största parti utanför riksdagen” tappar man till nystartade partiet Nyans.

Feministiskt initiativ hade då positionerat sig som den radikala uppstickaren. Partiet vågade kräva inte bara nedväxt, utan kapitalismens avskaffande. Det samtidigt som Socialdemokraterna satsade på ordning och reda och V famlade efter en ny identitet som många uppfattade som mindre radikal.

Ungefär så låter Teysir Subhi också: omvärldsläget var svårt. Partiets frågor negligerades i valrörelsen. Att Fi enligt henne är starkare internt än någonsin, och har blivit ett “mycket tydligare vänsterparti” har inte spelat någon roll i en valrörelse som har kretsat kring brott, straff och ekonomisk kris.

– Där har Tidöpartierna varit duktiga, det får man säga, på att presentera enkla förklaringsmodeller. Allt är vi och dom.

Teysir Subhi tillträdde som partiledare för Feministiskt initiativ förra året. Då jämte Farida Al-abani, som avgick i februari i år. Nästa partiledare som väljs blir den tolfte sedan partiet grundades för sjutton år sedan.

Det är inte fullt så konstigt som det låter.

Feministiskt initiativs stadgar säger att partiet helst ska ha två eller till och med tre partiledare. Dessutom är partiledarskapet, till skillnad från hos större partier, inte avlönat.

Och Fi:are gillar att säga att fokus ska vara på politiken, inte personen.

Samtidigt: en slagning i ett större svenskt mediearkiv gör gällande att Annie Lööf omskrivits i 10 000 unika artiklar förra året. Per Bolund och Märta Stenevi i dryga 3000 vardera. Även Mikail Yüksel , ledare för ett annat parti utanför riksdagen, kommer en bra bit över 500.

För Teysir Subhi är siffran 80. Gudrun Schyman? tio gånger så mycket.

Kan det inte vara så att det är en svaghet att Fi har så hög omsättning på partiledare?

– Det har jag inte tänkt så mycket på, men jag hävdar att det i så fall är tråkigt. Då har det blivit ett väldigt stort personfokus, och det tycker jag att man kan se i politiken generellt, att det nästan har kommit att handla om ett slags kändisskap.

Skulle det inte vara smart att spela med i det i någon mån i så fall?

– Jag tror att det handlar väldigt mycket mer om yttre faktorer. Om man tittar på valet 2014, när Fi gjorde ett jättebra val och jämför med valet i år är det till exempel väldigt tydligt.

Nej, det är inte större personfokus utan folkbildning som är framtiden, enligt Teysir Subhi. Kunskapen om vilken politik partierna faktiskt driver är för låg, menar hon.

– Jag har pratat med väljare som säger att de ska rösta på Moderaterna för att de tycker att primärvården är för dålig.

För Fi, med ännu mindre pengar och mycket liten möjlighet att direkt påverka politiken varken på nationell eller ens kommunal nivå, väntar nu år av aktivism.

– Redan under den här valrörelsen byggde vi mycket kontakter med till exempel civilsamhällesorganisationer. Vi måste jobba tillsammans för att möta den här högervågen nu. Här menar jag att vänstern har varit väldigt upptagna med att konkurrera med varandra. Det gäller att kroka arm istället.

Har Fi alltid varit bra på det då?

– Det tror jag inte. Men Fi har inte funnits så länge. Vad jag har jobbat väldigt mycket på under mitt partiledarskap är att stärka den interna sammanhållningen så att vi ska veta vart vi är på väg. Det gör vi nu.